Stilla ceremoni för flodvågens offer

543 tända ljus med fladdrande vågor

NYHETER

Göteborg

Solen lyste över de 543 ljusen med fladdrande lågor. Några hade ställts i små grupper, två eller tre tätt tillsammans.

Hundratals svenskar deltog på söndagen i minnesstunder för flodvågens offer, på halvårsdagen av katastrofen i södra Asien.

Omkring 300 personer hade samlats i Trädgårdsföreningen i Göteborg, vid en vacker rabatt med palmer och en fontän i mitten. 543 ljus hade ställts i en cirkel runt rabatten, som symboler för de svenskar som omkom.

De tog ungefär en kvart att tända de fladdrande lågorna, och trots att rabatten är stor, stod ljusen i tre- eller fyrdubbla led runt den.

Allvarliga i solskenet

De flesta besökarna satt tysta, allvarliga i solskenet på parkens bänkar. En del pratade lågmält med varandra. Andra lyssnade på den stilla, levande musiken från elorgel och saxofon. En bit bort stojade barn på en lekplats.

Ceremonin anordnades av föreningarna Tsunami Souls och Svenska internationella volontärer, Siv.

- Vi ville skapa en plats som man kan få komma till och tända ett ljus och minnas. Känslorna får man stå för själv. Jag tror att människor har många olika känslor idag, säger Charlotta Ölander i Siv.

- Det känns som att tiden stått still, samtidigt som det känns som det gått tio år. Det är skönt att få stanna upp en stund och tänka.

Ettårsdagen

Samtidigt hölls minnesgudstjänster i Stockholm och Malmö. Men från officiellt håll arrangerades inga minnesstunder på söndagen. Varken utrikesdepartementet eller regeringen hade valt att uppmärksamma halvårsdagen, vare sig i Sverige eller i Thailand.

- All ansträngning går åt till att planera vad vi ska göra på ettårsdagen. Det pågår i alla länder, inklusive EU, säger Jonas Hafström, Sveriges ambassadör i Thailand, till TT.

- Bland annat kommer SVT att direktsända en minneshögtid på klockslaget då tsunamin drabbade Thailand, säger Hafström.

Statsminister Göran Persson valde att uppmärksamma halvårsdagen med ett öppet brev till Aftonbladet. Det är svårt att förstå vad som händer med en människa som upplevt något så traumatiskt, skriver han.

"Därför är det rätt att vi ett halvår efteråt blir påminda om hur många som fortfarande lever med katastrofen. Ett halvår är inte lång tid".

Micke Larsson/TT