”Det mesta som gjordes blev fel”

Pigge Werkelin skriver själv om sin sorg och myndigheternas svek

1 av 2 | Foto: LOTTE FERNVALL
förlorade hela familjen Pigge Werkelin förlorade sin fru Ulrika och båda barnen, Charlie, 5, och Max,4, i flodvågskatastrofen. Här håller han en ceremoni för sonen Max på plats i Thailand.
NYHETER

Jag heter Pigge Werkelin och förlorade min fru Ulrika och båda barnen Max, 4, och Charlie, 5, i katastrofen i Thailand. Jag tillhörde den lilla grupp som valde att stanna kvar och leta reda på min familj trots att myndigheterna försökte att skrämma i väg oss.

Under de 35 dagar som vi letade kom jag i kontakt med de svenska myndigheterna och såg deras agerande på ett sätt som få andra. Det mesta som gjordes blev fel.

Detta ledde till att hela insatsen fördyrades och lidandet för de drabbade drog ut på tiden helt i onödan.

Om jag valt att lyssna på de svenska myndigheterna skulle jag inte ha min familj samlad i dag.

Jag har valt att skriva en bok om eländet för att på så sätt bearbeta min saknad och samtidigt på något sätt visa på hur otroligt klantigt man skötte situationen där nere och efter hemkomsten.

Jag kan inte vara arg på naturen eller vattnet som tog familjen ifrån mej.

Men det finns en enorm ilska på det sätt som vi behandlades där nere. Min och andra familjers anhöriga som var saknade var ungefär lika intressanta som en stulen cykel på Östermalms polisdistrikt. Det fanns några få som vågade göra något extra för att hjälpa till. Annars var standardkommentaren att vi gör allt vi kan. Vilket inte var mycket.

I Sverige är det ofarligt att inte fatta beslut. Agerar man och gör fel kan man hängas internt eller genom massmedia, men om man inte gör något så kan man alltid sitta kvar. På så sätt belönar vi passivitet.

Det har varit ett antal clowner i denna såpa som nu bör sparkas.

Människor som har ledande befattningar, bra löner och mängder med förmåner måste vi kunna ställa krav på.

Ytterst ansvarig på plats är ambassadören Jonas Hafström. En man som jag i ett tidigt läge kom i kontakt med.

Han gick lugnt omkring på ett av sjukhusen dag två klädd som om han var på väg till golfbanan. Jag stod jämte honom när en man som bara ägde det han hade på sig ville ha ekonomisk hjälp att ta sig till Bangkok där han kunde lösa resten själv. Hafström svarade att han inte hade möjlighet att hjälpa till med pengar.

Samma dag förklarar en kompis för ambassadören att han inte har några pengar till mat, kläder boende eller transporter. Att han har mist sitt barn och sin fru. Hafström kunde då ställa upp och skaffa ett pass men inga pengar.

Jag anser att Jonas Hafström borde varit den som höll ihop de svenska insatserna och borde sett till att informera berörda i Sverige på ett sådant sätt att de omgående skickade ner vad som behövdes.

Tyvärr for han mest omkring och samlade goodwillpoäng enligt mig och många fler. När han sedan tar semester den 2 januari då det saknas över 1900 svenskar när det är som mest hektiskt visar bara på vilken enormt brist på empati och engagemang vår ambassadör har. Det var något som berörde mig väldigt illa.

Ambassadören är självklart den man som har bäst kontakter i Thailand och behövdes på sin position. Helt klart är att han inte lyckades få Laila Freivalds och Göran Persson att förstå vad som hade hänt. Genom att han inte kunde få dem att agera så blev vårt lidande onödigt jävligt. Därför kom inte proffsen från polis, läkare och militär ner utan det blev en massa tjänstemän som vi mötte.

Det fanns frivilliga som jobbade minst lika mycket som den som har mest ansvar för oss svenskar i Thailand.

En klyscha som uttalades av många där nere var att vi jobbar 24 timmar om dygnet. Möjligen var det vad de satte upp på tidrapporten.

När man tittar på all den tid som gått åt så skulle varje drabbad familj kunnat få en egen tjänsteman i en månad. Nu gick det nästan inte att få besked av en enda av alla de inblandade tjänstemännen. Vad levererade man på all nedlagd tid egentligen?

Det finns hur många exempel som helst där Jonas Hafström inte klarat sitt jobb. Han har inte heller lyckats att förmå de cheferna för de olika organisationerna att samarbeta. Men däremot att sköta pressuttalanden.

Om dessa ansvariga varit representanter för Tre Kronor där man ställer upp för äran så skulle de garanterat ha ha varit avstängda under utredningen. Detta gäller idrott som verkar vara en mycket allvarlig sak.

Det är vi svenskar som bestämmer, vilket vi kan göra i samband med valet. Om de styrande inte agerar utan struntar i skandalen i Thailand så kan vi alltid välja nya människor som styr landet.

Tycker att Jonas Hafström och en del andra som är mycket medvetna om vilken katastrofalt dålig insats de gjorde borde ställa sina platser till förfogande och be om ursäkt för att de inte klarat av sitt ansvarområde.

Tidigare i Aftonbladet

Pigge Werkelin