"Börja planera för fler naturolyckor"

NYHETER

Det är hög tid att börja planera för kommande naturolyckor.

Risken för skred och översvämningar ökar dramatiskt det närmaste seklet, varnar Statens geotekniska institut.

Fjolårets kraftiga översvämningar i Småland och Värmland var inga tillfälliga naturens nycker. Sverige kommer att drabbas av fler ras och översvämningar i takt med att nederbörd och temperatur ökar och havsytan stiger.

Klimatförändringarna innebär också ökade risker för miljöfarliga läckage från industrier, konstaterar Statens Geotekniska institut (SGI) i en rapport som överlämnades till regeringen på torsdagen.

Särskilt utsatta för naturolyckor är Falsterbonäset, kusten utanför Ystad, områdena längs Byälven och Klarälven i Värmland samt de skredkänsliga dalgångarna längs Götaälven, Viskan och Ätran. Även Mälarområdet och norrländska älvdalar som den längs Indalsälvens dalgång är utsatta.

Agera snabbt

SGI påpekar att flera svenska städer ligger i låglänt, strandnära terräng. Omkring 12 procent av Sveriges 3,5 miljoner byggnader ligger inom 100 meter från kust- eller strandlinjen. Samtidigt pekar prognoserna på att havsytan kommer att stiga med mellan 40 och 60 centimeter de närmaste hundra åren.

Därför finns det all anledning att ta olycksriskerna på allvar och agera snabbt, manar SGI.

– Men trots allt sker förändringen ganska långsamt. I ett geologiskt perspektiv är 50 år kort tid, men i ett mänskligt perspektiv innebär det ändå att man hinner agera, säger Bo Lind, forskningschef vid SGI.

Det innebär att byggnader, vägar och annan infrastruktur måste anpassas och lokaliseras med hänsyn till det nya klimatet. På ökad nederbörd följer ändrade markförhållanden, vilket får konsekvenser:

– Slänter som har godtagbar stabilitet i dag, och har vägar, järnvägar och hus på sig, kan bli instabila. Det finns två lösningar: Man kan flytta på infrastrukturen eller stabilisera slänterna – tekniken finns, säger Bo Lind.

Städer flyttas

På sikt kan hela städer långsamt få flyttas.

– Det finns tekniska lösningar som invallningar, men man kan också tänka sig att man successivt planerar ny bebyggelse på andra platser, säger Bo Lind.

Han poängterar att förhållandena redan delvis har förändrats:

– I Europa finns statistik som visar att antalet översvämningar fördubblats de senaste tio åren. Vi har inte samma statistik i Sverige, men utifrån våra erfarenheter av utryckningar kan vi se att vi haft motsvarande ökning.

Anna Lena Wallström/TT