Hälften av de apatiska barnen skickas iväg

- Vi har avsatt medel för det här men det är väldigt svårarbetat. Bara att försöka ta reda på vart de här människorna tagit vägen i sitt land är rena agentuppdraget, säger Niels Lynöe.

Det säger Niels Lynöe, professor i medicinsk etik och ordförande i Delegationen för medicinsk etik, en del av Läkaresällskapet, till aftonbladet.se.

För att inte försvåra för människorna som återvänt går man inte genom myndigheterna i respektive land. I vissa fall har det varit just myndigheter som trakasserat familjen.

Istället försöker man genom sina internationella läkarkontakter.

Niels Lynöe säger att osäkerheten om vad som händer barnen försätter läkarna i en ohållbar sits.

– Det innebär en stor olust för svenska läkare att göra de här patienterna flyttklara med misstanke om att de kommer till sämre vård. Det står i konflikt med hela läkaretiken.

Psykotisk flicka avvisades

Efter överklagande till utlänningsnämnden fick några fler av familjerna stanna med för sju av dem står avvisningsbeslutet fast.

Det skriver Stockholms Fria Tidning.

- Det är viktigt att vi får reda på hur det går för barnen, säger docent Henry Ascher, barnläkare som är aktiv i Svenska Barnläkareföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn.

- Om jag arbetade i Kiruna med ett svårt sjukt barn som jag måste skicka till Lund för specialistbehandling skulle jag inte göra det utan att ta kontakt med läkarna där. Reglerna för svenska barn måste gälla även flyktingbarn.

Han är själv mycket orolig för en psykotisk flicka som varit hans patient men som avvisades för en dryg vecka sedan.

- En journalist på Göteborgs-Posten hade besökt henne i hennes hemland. Hon var mycket sämre. Det var mycket obehaglig läsning för mig. Jag är förfärligt orolig, säger han till aftonbladet.se.

Rätt beslut

Riksrevisionsverket har kritiserat Migrationsverket för att verket inte gör någon kontinuerlig uppföljning av de sjuka barnens situation.

Revisionsdirektör Eero Marttinen säger till Stockholms Fria Tidning att en uppföljning borde vara bästa sättet för Migrationsverket att få kvitto på om de fattat rätt beslut.

Karin Juhlén, expert på barnfrågor på Migrationsverket håller med om en del av kritiken.

– Vi behöver bli bättre på att utreda de här skälen än vad vi har varit. Vi behöver få en klarare bild av hur en verkställighet från Sverige påverkar ett barn, säger hon till Stockholms Fria Tidning.