Över 1000 personer får gå när försvaret rationaliserar

NYHETER

Nu är det dags för nästa våg av demobilisering inom det svenska försvaret. Den här gången ska mellan 1000 och 2000 personer lämna in. De flesta är civilanställda och jobbar i Stockholm.

Personalminskningen ska spara 2,11 miljarder kronor inom olika förvaltningar. Pengarna ska i stället användas i den operativa verksamheten för det insatsförsvar som nu växer fram.

– Den här sektorn har inte som övrig verksamhet inom försvaret ställt om till nya förhållanden, förklarade statens utredare Peter Lagerblad, när han på tisdagen hade lämnat sitt betänkande till försvarsminister Leni Björklund om hur medel inom försvarsbudgeten kan omfördelas.

Hans uppdrag var att, som en konsekvens av 2004 års försvarsbeslut, kartlägga var inom de militära förvaltningarna man kan hämta de två miljarderna.

Hans slutsatser är knappast överraskande. De militära byråkratierna är helt enkelt för stora och ineffektiva. Så uttrycker sig inte Peter Lagerblad. Men det är vad han visar med sina siffror.

Väntat förslag

– Den sektor vi talar om omsätter cirka sju miljarder kronor och har 6200 personer anställda. Om man jämför hur den här sektorn utvecklats ekonomiskt under den här perioden så har den ökat med 24 procent i omsättning. Den allmänna prisutvecklingen har varit ungefär åtta procent, illustrerar Peter Lagerblad.

De organisationer som nu bantas har byggts upp för ett annat försvar och en annan tid.

– Då hade vi ett invasionsförsvar som omfattade cirka 700000 personer. I dag har vi ett insatsförsvar som ska vara användbart både här och nu och det ska omfatta 40000 personer, 30000 värnpliktiga och 10000 fast anställd personal, säger utredaren.

I och med att hans uppdrag såg ut som det gjorde kom inte tisdagens förslag som någon chock för de berörda fackförbunden.

Rimligt antagande

– Frågan var ju bara hur han skulle fördela neddragningarna. Och att det blir mellan 1000 och 2000 personer är väl ett rimligt antagande, säger Håkan Rosenqvist, ordförande i Försvarsförbundet, som organiserar de civilanställda tjänstemännen.

– Och det blir väl vi som får ta den största smällen, säger han.

Den största summan, cirka 900 miljoner, räknar Peter Lagerblad att försvaret kan spara genom att minska på den egenutvecklade materielen och i stället köpa färdigutvecklade produkter. Han föreslår också att industrin övertar mer av service och underhåll.

Hur de 100 miljoner han tror att underrättelsetjänsterna kan spara vill han dock att regeringen låter utreda vidare genom att se över styrning och organisation. De berörda myndigheterna är Försvarets Radioanstalt och den Militära Underrättelse- och Säkerhetstjänsten (Must).

Föreslagna besparingar i försvarsförvaltningen

Leif Svensson/TT