Dagens namn: Elise, Lisa
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Nyheter

”En komiker med varmt hjärta”

Så minns läsarna Kent Andersson

 Jag såg Kent Andersson igår 2 november på Chapmans torg. Han gick förbi och jag tänkte: ”Var har jag sett honom förut”, men så kom jag på, det var ju Kent Andersson.

En tanke flög genom mitt huvud. Skall jag gå fram och tacka för alla suveräna stunder som han har tillfört mig? Det blev bara en tanke. Idag ångrar jag att jag inte följde min ingivelse.

Ulla Westerlund, Göteborg

 

 Jag gjorde Pulsen på honom i Söndagsöppet och det var en varm kul kille och han sprudlade av glädje! Han älskade verkligen sitt jobb och det som gladde mig mest var att han förutom det han var så genialisk på, älskade den genuina vitsen, den genuina revykupletten.

Man kan säga att han såg till att Jubel i Busken traditionen levde vidare i hans revyer på Aftonstjärnan.

Vi har många så kallade självutnämnda komiker i detta land men få humorister och han var definitivt en av dem!

Uffe Larsson, regissör och skådespelare, Nya Casinoteatern

 

 Mitt första minne på Kent får mig alltid att skratta.

Det är ur filmen Göta Kanal som Kent tillsammans med en polare ligger på en höbal och får frågan av Svante Grundberg och han kunde ge dem ett handtag. Då kommer den odödliga kommentaren "Du, jag skulle kunna utveckla det där - men jag har inte tiiiiiid".

Kent Andersson - idag håller jag en tyst minut för dig och småler samtidigt - för det vet jag att du också gör där uppe och tittar ner på oss.

Johan, Kalmar

 

 Åter har vi drabbats av en stor förlust. Vi har alla sett honom på TV. Vissa av oss har även sett honom på scen. Vem mins inte "Bänken" med Roland Jansson, som jag också träffat personligen. Vilket var en stor upplevelse. Kent fick jag dog aldrig träffa.

Vi tystnar med vördnad inför en stor skådespelar, en stor författare. Men främst inför en stor människa.

Med sorg och deltagande;

Klas Jacobsson , Göteborg

 

 Jag träffade Kent för två veckor sen, då han just mottagit sin doktorshatt. Vi snackade om fysikaliska lagar, om vår korta tid på jorden och om familjen. Det var speciellt att få möta honom; för tio år sedan spelade min dåvarande teaterensemble tre av hans pjäser. Märkligt känsla att han går bort så tätt inpå vårt första - och sista - möte. Vila i frid, Kent!

Viktor

 

 I nästan 30 år kände jag Kent Andersson, ytterst personligt dessutom.

Han gästade mig ofta i Solna, och skulle komma på söndag kväll inför ett besök hos sin revisor i Stockholm på måndag. Han behövde en "Apostille de la Hague" för att kunna registrera lagfarten på sitt stora hus på Carrer de Monti-Sion i Palma de Mallorca.

– Det är bara Notarius Publicus som kan utfärda dokumentet. Det är en massa stämplar, guld och annat på det, berättade Kent.

Häromveckan besökte han mig. Som alltid pratade vi om dagsaktuella händelser, situationer som gav uppslag till idéer och texter som kom till nytta i hans banbrytande pjäser: Flotten, Hemmet och Sandlådan – för att nämna några.

– Drömmar är små bilder i kudden, sa hans dotter Agneta till Kent när hon var liten. Vips använde han det i en av sina pjäser.

Mig gav han också språket, som i mitt fall grundlades av en annan författare: framlidne Sven Edvin Salje i Jämshög

– Det är viktigt att du använder ditt eget språk när du skriver, sa Kent och förklarade hur viktigt det var att man skrev innerligt, kärleksfullt och vördsamt. Och att språket var äkta, hämtat ur djupet ur den svenska arbetarrörelsen.

Jag fick också förmånen att följa Kents sista filminspelning, i Berlin.

Med manus och regi av konstnären Per Teljer. Premiär våren 2006.

– Kent höll en monolog på fjorton minuter! Helt otroligt, säger Per Teljer i telefon från Konstakademien i Bergen där han har en professur.

Förrförra lördagen blev Kent filosofie hedersdoktor i Göteborg. Han talade i sitt tacktal om kvantmekanik och delade bildligt doktorshatten med August Strindberg.

– Vårt lands störste ande, sa Kent Andersson som såg hedersbetygelsen som ett djupt erkände av hans författarskap.

Robert Sandström, journalist, Solna

 

 Som en komisk skådesspelare med varmt hjärta.

Minns honom främst från Tv-serien Hedebyborna och långfilmen "Pillertrillaren"

Ingegerd Sundelin och Tina Sundelin-Jansson

 

 Kent köpte ofta 100-kort av mig när han åkte med älvsnabben, här i göteborg. När han skulle köra aftonstjärnan..

Ofta fick jag fixa ett nytt kort till honom, när det kortet han hade, hade knycklat i hop sig.. Han var alltid glad när han klev ombord, och hälsade och skrattade..

Oerhört trevlig person.. Kommer sakna honom..

Tomas Nilsson

 

 En underbar skådespelare har gått ur tiden. Kent var helt klart kvalificerad för att kallas "Go´gubbe".

Han kommer att bli saknad av oss som är kvar här nere men älskad av änglarna där uppe.

OT/Göteborg

 

 När jag gick i gymnasiet i Lidköping åkte vi på skolresa till Göteborg och såg Flotten. Som jag minns det var det något helt nytt, gruppteater, sång, radikalt, aktuellt – precis allt som var spännande och inspirerande så där kring 1968.

Tack för det!

Marianne

 

  Jag minns honom bäst som polisen I Jönssonligan-filmerna tillsammans med Dan Ekborg vid IKEA-rånet, hur dom sitter och äter middag på kinesrestaurangen. I filmen så tjatar han ju om hur hungrig han är hela tiden. Skönt är ju också när dom smyger kring huset och pratar med varandra i walki-talki?

Mats Bergsmo

 

 Sent en kväll för många år sedan stod jag vid hållplatsen vid Valand här i Göteborg.

Då kommer en man gående fram och ställer sig att ochså han att vänta på vagnen, i handen har han vanlig Domus "pöse" med lite kläder och så i.

Ser strax att det är Kent och kan inte låta bli att kommentera nåt litet om ""att det blir la sena kvällar på ditt jobb å så". "Jo de blir la de emellanåt" svarar han.

Jag hade nyss läst en dikt eller några rader om, som vi säger här - "potäter" - som Kent skrivit och som jag kände att jag ville kommentera.

Som handlar om hur man kan förstöra "nåt så gööt som vanlia potäter" genom att omvandla dom till chips??

Om dessa potäter och alla andra världsproblem hade vi en rolig pratstund om den lilla biten från Valand till Järntorget.

Detta och många andra fina minnen från teater och annat Kent gjort får man försöka att nu bevara i sig själv

Det kommer att bli tomt som alltid när nån som Kent går bort, och världen blir lite gråare och tristare ett tag framöver.

Lars-Inge Johannesson

 

 Jag glömmer aldrig Kents roll i Hedebyborna. Har serien inspelad och tittar och njuter varje år.

Kenny Åkerblom

 

  Otroligt.. jag träffade Kent på färjan över till Hönö i söndags eftermiddag och han såg helt normal och vital ut... man får sig en tankeställare - tar dagen som den kommer, och lev livet medan man kan. En stjärna har slocknat.

Paul

 

 Minnet av Kent är glädje!!!!

Och ett varmt ansikte...

 

 Hade förmånen att träffa Kent vid ett antal tillfällen i samband med fackliga utbildningar där han var ett välkommet inslag i kurserna med sin värme och sitt speciella jordnära sätt att se samhällets problem omkring sig.

Han hade alltid nära till skratt även om jag upplevde honom som en man med mycket stort djup och med ett stort hjärta för sina medmänniskor. Tack för att du fanns, saknar dig.

Anders Wallentheim

 

SENASTE NYTT

Nyheter

Visa fler