Risken för elbrist i vinter ökar

”Säkerhetsmarginalen för låg i Europa”

NYHETER

Risken för elbrist ökar i Sverige, enligt en ny europeisk studie av franska konsultbolaget Cap Gemini. Säkerhetsmarginalen vid toppar i energiförbrukningen är alldeles för låg.

Tidigare fanns det relativt gott om reservkraft i Europa för att klara belastningstoppar, till exempel vid kraftiga köldperioder. Men sårbarheten har ökat, inte minst i Sverige, enligt en ny studie av den europeiska energimarknaden som konsultbolaget Cap Gemini har gjort.

- Överskott i effektbalansen är numera historia i ett europeiskt perspektiv, och definitivt för den nordiska marknaden. Vi har inte möjlighet att under en köldperiod klara av energibalansen på egen hand, vi har ett underskott. Det kräver import och i alla lägen är det inte möjligt, säger Arne Jansson, energiexpert på Cap Gemini som arbetat med rapporten.

Fel lägga ner Barsebäck

Jansson konstaterar att det finns en stigande risk för elbrist i Sverige som stegvis har förstärkts under de senaste åren. Skälet är att elförbrukningen stiger och ny kapacitet har inte kommit in i någon omfattning. Tvärtom har ett antal anläggningar tagits bort eller lagts i malpåse.

- Ur det här perspektivet är det naturligtvis ett felaktigt beslut att lägga ner Barsebäck som också har ett strategiskt läge eftersom det är Sydsverige som har de största problemen med effektförsörjningen, säger Arne Jansson.

Samtidigt är det inte lätt att hitta en lösning på frågan om vem som ska betala för reservkraften. Det handlar om anläggningar som får väldigt kort drifttid. De kanske bara behövs en vecka vartannat år och då blir det svårt att få företagsekonomisk lönsamhet i dem.

Reservkraften räcker inte

I dag gör Svenska Kraftnät effektupphandlingar där man betalar producenterna för att ha anläggningar i reserv. Det är bra men det räcker inte, enligt Jansson.

- Det andra sättet att lösa det här problemet är att ge incitament för kunder, framför allt större industrier, att ta bort förbrukning. Det är ett sätt att jobba med den här problematiken som börjar bli mer allmänt, i ett europeiskt perspektiv.

Det innebär att företaget kan åta sig ta emot ett larm och kanske nästa dag minska sitt effektbehov och få ekonomisk ersättning för det. För även om det numera ligger elkablar mellan Sverige och Tyskland går det inte alltid att jämna ut topparna med import. Problemet finns i hela Europa och systemet behöver en reserv på omkring fem procent för att klara topparna.

- I dag ligger vi i Europa på den femprocentsgränsen och hur mycket sladdar vi än har till Tyskland är det inte säkert att Tyskland har någonting att exportera, säger Arne Jansson.

Sverige saknar reservkraft

Sten Gustafsson/TT