”Toms familj känns som ett fast hem”

Danny orkade inte bli Theos pappa efter tsunamin

BARNDOMSVÄNNERNA Danny och Tom har känt varandra sedan de var små. ”Dannys pappa Ronny stod alltid vid sidan om fotbollsplanen. Det betydde mycket för mig. Nu vill jag finnas för Danny”, säger Tom.
Foto: MATS STRAND
BARNDOMSVÄNNERNA Danny och Tom har känt varandra sedan de var små. ”Dannys pappa Ronny stod alltid vid sidan om fotbollsplanen. Det betydde mycket för mig. Nu vill jag finnas för Danny”, säger Tom.
NYHETER

Efter tsunamin tog Danny, 18, på sig papparollen inför Theo.

Nu har han förstått att han måste få vara "bara" bror för att själv komma vidare i sorgen.

- Jag trodde att jag skulle fixa allt, men det är inte min uppgift, säger han.

Danny och Theo bor i dag på olika håll, men talas vid i telefon nästan dagligen.
Danny och Theo bor i dag på olika håll, men talas vid i telefon nästan dagligen.

När Theo först vägrade flytta försökte Danny förklara att det var det bästa alternativet, trots att han inom sig verkligen förstod sin bror.

- Han behöver bo med några han känner för att bli trygg, säger han.

"Känns som ett fast hem"

Danny bestämde sig för att flytta in hos sin bästa kompis och hans föräldrar. Han tyckte han var för ung för att bo själv men tillräckligt gammal för att ta eget ansvar.

Det betyder mycket att få stanna kvar i Nacka, säger Danny. Slippa börja om med kompisar, skola och träning.

- Det känns som om jag har slagit rot hos Toms familj, att jag har ett fast hem.

Danny har märkt hur Theo mognat "hästlängder" efter katastrofen.

- Han förstår att livet på jorden är för kort för att kastas bort, man måste utbilda sig och välja sina vänner med omsorg, säger han.

Danny beskriver sig själv som en person med ganska bra drivkraft, som hellre blickar framåt än är helt uppgiven.

"Det går att få ett bra liv"

Han berättar hur pappa Ronny en dag bestämde sig för att sluta vara blyg.

- Han satte upp ett mål att varje dag prata med främmande personer. Jag har fått den egenskapen efter honom: bara man vill kan man lyckas, säger Danny.

På något märkligt sätt börjar livet ta form igen. Toms mamma och pappa är varken "nya föräldrar" eller främlingar, utan medmänniskor.

Eftersom Danny är myndig sätter de inga direkta gränser. I gengäld visar Danny hänsyn genom att hjälpa till hemma och meddela i förväg om han tänker sova borta.

Han pratar i telefon med Theo nästan varje dag.

- I början var det svårt att skiljas eftersom vi inte visste hur länge vi skulle vara ifrån varandra. Men med tiden har det blivit lättare, säger han.

- Det går att få ett bra liv efter en sån här katastrof, jag vill verkligen att folk ska veta det.

Läs mer:

Läs mer:

Malin Nord, Kerstin Weigl