Var tredje lärare saknar lärarexamen

Regeringen får svidande kritik

NYHETER

Var tredje lärare i svenska, engelska och matematik på grundskolans högstadium saknar lärarexamen för just dessa ämnen.

Regeringen får svidande kritik för att den gör för lite för att fler lärare ska utbildas.

Det finns för många obehöriga lärare och lärare som saknar rätt utbildning för de ämnen som de undervisar i, anser Riksrevisionen i en ny granskning av statens insatser för lärarutbildningen som presenterades på onsdagen.

Regeringen har det övergripande ansvaret för lärarutbildningens utformning och för hur många lärare som ska utbildas. Men enligt Riksrevisionen är regeringen alldeles för otydlig i målen.

– Det kan finnas bra obehöriga lärare. Men med en hög andel lärare utan utbildning finns en stor risk för att undervisningens kvalitet och elevernas resultat försämras, säger riksrevisor Kjell Larsson.

”Ett trendbrott”

Men skolminister Ibrahim Baylan slår ifrån sig kritiken.

– Vi har vidtagit flera åtgärder för att få fler behöriga lärare och vi kan också se ett trendbrott. De senaste åren har vi sett en ökning av antalet behöriga lärare i den kommunala skolan, säger han till TT.

– Med satsningen på den Särskilda lärarutbildningen (Säl) gjorde vi så att 5000 personer som redan var anställda i skolan fick möjlighet att få lärarbehörighet.

Riksrevisionen anser inte att Säl löser problemen.

– Jag tycker att det är ett stort steg framåt och att det är en del av lösningen, säger Baylan.

Skolverket får också hård kritik för att ha inte följt upp och kontrollerat lärarnas utbildning. Det saknas därför kunskap om varför skolor anställer lärare utan lärarutbildning, menar Riksrevisionen.

Jämnare fördelning önskas

Högskolorna kritiseras för att de tar in för få studenter som studerar naturorienterande ämnen som till exempel matematik. Det är en av orsakerna till att det i dag är brist på lärare med vissa inriktningar. Ju större efterfrågan det är på en utbildning, desto mer pengar får högskolan. Därför är viljan inte så stor att ändra inriktning, menar Riksrevisionen.

– Det går så klart inte att tvinga någon att bli matematiklärare. Men samordningen mellan högskolorna borde bli bättre för att få en jämnare fördelning, säger Anders Widholm vid Riksrevisionen.

Dan Skeppe/TT