”Många barn har inte fått någon hjälp”

NYHETER

Flera barn ringde själva till Bris och bad om hjälp efter tsunamin. De ville inte bara träffa ”psykologer som inte fattar.”

Andra barn fick ingen hjälp alls – eller fel hjälp.

– Vi vet att det finns yngre barn och tonåringar som inte träffat en kotte för att få hjälp, säger Lotta Polfeldt, kurator hos Rädda Barnen.

Lotta Polfeldt är kurator hos Rädda Barnen. I många år har hon kämpat för att barn i sorg ska bli en prioriterad fråga inom vården – utan att få gehör. ”Det borde vara en hälsofråga. Men i dag tror jag ingen kan blunda, tsunamin har synliggjort behovet”, säger hon.
Foto: mats STRAND
Lotta Polfeldt är kurator hos Rädda Barnen. I många år har hon kämpat för att barn i sorg ska bli en prioriterad fråga inom vården – utan att få gehör. ”Det borde vara en hälsofråga. Men i dag tror jag ingen kan blunda, tsunamin har synliggjort behovet”, säger hon.

– Några barn fick kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin och blev erbjudna fel hjälp. För det krävs speciell kunskap för att hjälpa barn i sorg.

Just efter tsunamin erbjöds de flesta barn psykologisk hjälp inom barnpsykiatrin. Men flera slutade att gå dit, efter ett eller två besök.

Nu har barnen för övrigt inte längre förtur på den långa kölistan till BUP.

Andra barn har funnit stöd hos grupper inom frivilligorganisationer och kyrkan.

Hur många vet ingen.

Ingen myndighet har tagit reda på hur de föräldralösa barnen mår, hur de tagits omhand och vilka behov de har.

Snart lämnar Socialstyrelsen – som har det yttersta ansvaret för krishantering – sin andra rapport om hur kommunerna klarat tsunamikatastrofen.

”Inte vårt uppdrag”

Men barnen glömdes bort.

–Jag håller med om att vi borde titta närmare på det, men det har inte varit vårt uppdrag, medger Gunnel Torstensson, ansvarig för rapporten.

Inte heller regeringens tsunamikommission har undersökt hur myndigheterna klarade barnens behov. Snart är även deras rapport klar.

– Men barnen är ingen utpekad fråga i regeringens direktiv, säger Per Melander, kommissionens sekreterare.

Barnen har själva tagit initiativet till det som kom att bli ”sorgegrupperna” hos Bris. Första brevet kom redan 6 januari, berättar Eva Waltré, psykolog på Bris (Barnens rätt i samhället).

– De krävde den här hjälpen!

Åtta grupper med barn i åldrarna 8–18 år har träffats i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ledare är socionomer med specialutbildning. Pengarna kommer från Allmänna arvsfonden.

Det viktigaste som sker i grupperna är att barnen får uttrycka sina känslor och känna sig förstådda av andra i samma situation.

– Samhörigheten har varit viktig, säger Eva Waltré.

Metoden är välkänd. Redan för tolv år sedan startade Rädda Barnen projektet ”Barn i sorg”, eftersom vården inte tog fullt ansvar för de tretusen barn som varje år förlorar en förälder.

”Kan inte blunda längre”

Knappt ett år före tsunamin hade Rädda Barnen ett möte med Socialstyrelsen där en av frågorna var att få dem att engagera sig för projektet. Det blev kalla handen.

– Men nu tror jag inte längre någon kan blunda för behovet, säger Lotta Polfeldt.

– Vi tycker att det är en hälsofråga, för även om barnen inte är psykiskt sjuka blir det svårt för dem att gå vidare i livet på egen hand.

Chatta

Tidigare:

Läs mer:

Malin Nord, Kerstin Weigl