Kränkningar vanliga i skolan

Invandrare diskrimineras i det svenska samhället

NYHETER

Blatte, negerjävel, svennefitta.

Rasism är inte bara skinnskallar och slagsmål på stan.

De flesta möter den som kränkande kommentarer i vardagen.

Det finns lagar som ska förhindra rasism och diskriminering i samhället. Men vardagsrasismen är svår att komma åt med paragrafer och fina skrivelser.

Det kan handla om menande blickar, kroppsspråk och elaka ord – till synes små saker som kan göra stor skada.

Kränkningar vanligt i skolan

För många unga med utländsk bakgrund är det en del av vardagen. En undersökning som Skolverket har gjort i grund- och gymnasieskolan visar att var fjärde elev med utländsk bakgrund har fått nedlåtande kommentarer kopplat till sitt ursprung.

Det vanligaste är att andra elever som uttalar sig nedlåtande, men hela 14 procent uppger att det är skolpersonal som uppträder kränkande.

Sammantaget gör det att elever med utländsk bakgrund känner sig mobbade i högre utsträckning, särskilt flickorna.

Det är dock inte bara svenskar som har fördomar och agerar kränkande. Det är inte helt ovanligt att unga med svensk bakgrund får gliringar för sitt ursprung. Likaså förekommer det att etniska minoriteter har fördomar om andra minoriteter.

– Ingen etnicitet har patent på rasism. Rasismen finns hos alla, men i olika grader hos olika människor, den är inte etniskt betingad, säger debattören och författaren Dilsa Demirbag-Sten till tidningen Gringo.

Får inte jobb

Även utanför skolans väggar är unga med utländsk bakgrund mer utsatta. Många känner sig otrygga när de vistas utomhus. De riskerar även att få ett blankt nej i krogkön eller när de söker bostad.

Men allra tydligast blir skillnaderna på arbetsmarknaden.

2004 hade 59 procent av de som var födda utomlands jobb, jämfört med 75 procent bland de som var födda i Sverige.

Men ”utländsk bakgrund” är ingen enhetlig grupp. Det finns stora skillnader inom den kategorin, ofta med utgångspunkt i hudfärg. Personer från Afrika och Asien har det till exempel betydligt tuffare på arbetsmarknaden än de som är födda i våra grannländer i Norden.

Samhället diskriminerar

Missförhållanden på arbetsmarknaden ligger även bakom de allra flesta anmälningarna till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO).

– Hälften av alla anmälningar om diskriminering i arbetslivet gäller personer som har sökt arbete men som trots sina meriter inte ens har fått komma till intervju, säger DO Katri Linna.

– Det är också vanligt att personer anser sig diskriminerade på arbetsplatsen. Då handlar det ofta om att man får sämre arbetsuppgifter och inte samma chanser till utbildning och utveckling som sina kollegor. Det förekommer också mobbning och trakasserier både från kollegor och chefer, säger DO.

Sammantaget visar undersökningar att det svenska samhället är svårare att leva i för personer med utländsk bakgrund. De blir bortvalda, missgynnade och illa behandlade.

Och det går inte att förklara enbart med dåliga språkkunskaper eller bristande förståelse för hur Sverige fungerar. Det svenska samhället behandlar inte alla lika – och är därmed diskriminerande.

Brott med rasistiska motiv

Diskrimineringen i siffror

Anmälningar till DO under 2005.

Anders Thoresson (anders.thoresson@ungtval.se)