– Det är arbetslösheten som är dyr

Så mycket kostar invandringen

NYHETER

Det kostar för mycket.

Det är ett av de vanligaste argumenten mot den svenska invandrings- och flyktingpolitiken.

– Om invandrare hade jobb i lika hög utsträckning som infödda svenskar skulle det vara tvärtom, säger professor Jan Ekberg.

Hur mycket kostar invandrarna Sverige?

Det är en känslig fråga som inte är helt lätt att svara på. För det första måste man bestämma vilka man menar med invandrare, om det ska inkludera både första och andra generationen.

För det andra måste man ta reda på hur stora utgifter den gruppen står för i den offentliga sektorn, det vill säga skola, barnomsorg, sjukvård, åldringsvård, rättsväsende, pensioner, barnbidrag, arbetslöshetsersättning och socialbidrag med mera.

För det tredje måste man väga in vad samhället tjänar på invandrarna i form av direkta och indirekta skatter samt socialförsäkringsagifter. Här finns även mjuka värden som kulturell rikedom, men de går inte att mäta i kronor och ören.

För att ekvationen ska bli rättvis måste man dessutom ta in faktorer som diskriminering och fördomar.

30 till 40 miljarder

Jan Ekberg är professor i nationalekonomi. Han är verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO) vid Växjö universitet och har forskat om de ekonomiska konsekvenserna av invandringen. I en rapport 1995 kom Ekberg fram till att invandrarna kostade samhället 15-20 miljarder per år.

Sedan dess har det hänt en hel del. Situationen på arbetsmarknaden är bättre, samtidigt är antalet invandrare betydligt större och inflationen har gjort att varor och tjänster blivit dyrare.

– Enligt mina beräkningar är vi uppe i ungefär 2 procent av BNP, det motsvarar 30-40 miljarder kronor per år, säger Jan Ekberg.

Det låter mycket?

– Jämfört med Danmark och Nederländerna, som har liknande arbetsmarknad och socialförsäkringssystem, är kostnaden ungefär densamma.

Fördomar kostar

En av anledningarna till att invandringen är kostsam är fördomar och den diskriminering de medför på arbetsmarknaden.

– Om lika stor andel av invandrarna som av de infödda hade jobb skulle omfördelningen gå åt andra hållet, samhället skulle tjäna på invandrarna eftersom de har en gynnsam åldersfördelning med många i arbetsför ålder, säger Jan Ekberg.

Och länge var det så.

– Under 50-, 60-, och 70-talet tjänade svenska staten stora pengar på arbetskraftsinvandringen, säger Jan Ekberg.

Även flyktingar, som vanligtvis har mer att övervinna för att kunna gå ut i arbetslivet, togs under de årtiondena snabbt upp i samhället.

Politiska hinder

Någon gång under 80-talet började det att förändras och i dag är det betydligt svårare för invandrare att få jobb än för infödda svenskar.

– Risken att bli diskriminerad på arbetsmarknaden har ökat i takt med andelen invandrare med utomeuropeisk härkomst, säger Jan Ekberg.

Även integrationspolitiken har bidragit med rena björntjänster, menar han.

– Med den så kallade Hela Sverige-strategin på 80-talet placerade man invandrare i kommuner med gott om lediga lägenheter, men inga jobb. Då är det svårt att slå sig in på arbetsmarknaden.

In- och utvandring

Asyl

Uppehållstillstånd

Anders Thoresson (anders.thoresson@ungtval.se)