Så höll han allt hemligt

– Därför bjöd jag inte Lennart Swahn.

Birgit Nilsson var ensam med sin livskamrat Bertil Niklasson när hon dog på juldagsmorgonen.

– Hon andades när jag gick ut i köket för att koka havregrynsgröt kvart i sju på morgonen, säger han.

– När jag kom tillbaka hade andningen upphört.

Julaftonen blev makarnas sista dag tillsammans. De har varit gifta i 58 år och sin sista julafton tillbringade de på sin gård i Bjärlöv, strax utanför Kristianstad.

Njurarna krånglade

– Birgit blev svagare de två sista dygnen, säger Bertil Niklasson, 86. Men bara en månad tidigare var vi inne i stan och handlade.

Det var främst njurarna som krånglade.

– De var dåliga de tre senaste åren. Hon kunde få dialys om det skulle behövas, trots hennes höga ålder.

– Nu blev det ingen dialys, men blodtransfusioner gjordes en och annan gång, säger maken.

Han kokade gröt i köket när hans livskamrat somnade in.

– På förmiddagen kom vår sköterska hit och hon hjälpte mig, förklarar han. Hon kände en läkare som kunde komma och dödförklara Birgit och som garanterat skulle hålla tyst om hennes död.

Ville inte se kistan

Senare kom begravningsbyråns personal.

– Jag gick en promenad då, säger Bertil Niklasson. Jag ville inte se kistan köras bort, ville inte att det skulle bli mitt sista minne av Birgit.

– Jag hörde sköterskan säga till dom att om de yttrade ett enda ord om att Birgit var död så skulle hon skära halsen av dom.

För Bertil var det viktigt att dödsfallet inte blev känt.

– Jag ville inte ha en massa journalister springande här och jag ville inte att begravningen skulle bli något teaterjippo, förklarar han. Hon skulle få en stillsam och värdig begravning.

Och så blev det. Att Birgit Nilsson var död blev inte känt förrän efter jordfästningen i förrgår, 16 dagar efter att hon avled.

Gick själv och bjöd in

– Jag vet inte om det var Birgits önskemål att det skulle bli så, säger han.

– Det har vi aldrig diskuterat. Men jag tycker att det var ett beslut helt i hennes stil.

Bertil ringde själv runt och bjöd in begravningsgästerna.

– Först kontaktade jag dem som stod oss närmast, de jag verkligen litar på, säger han. När det var sex, sju dagar kvar till begravningen kontaktade jag de övriga. ”Jag bjuder dig för att jag vet att du kan tiga”, sa jag.

– Och så sa jag att de inte fick ringa blomsterhandeln och skicka blommor.

–Jag tyckte att det var bättre att de avstod än att det skulle läcka ut den vägen. Nu hade de som kom med sig blommor från olika håll så det problemet fick en bra lösning.

– Men jag blev rädd när jag såg att en bankman från Schweiz hade skickat en krans, då trodde jag att hemligheten skulle avslöjas.

Bertil Niklasson litade dock inte på alla familjens vänner. Några förblev objudna.

Bjöd inte Lennart Swahn

– Det fanns tre personer jag visste inte skulle kunna hålla käften, säger han. Därför bjöd jag inte dem. Det är Lennart Swahn, Bertil Hagman och en artist jag inte vill uppge namnet på, eftersom han är en så trevlig person.

– Nu blev det en fin och värdig begravning med 57 gäster som kunde hålla käft.

Han ger också en eloge till alla andra som visste, men inget sa: sköterskan, läkaren, kyrkans personal, Växthuset i Kristianstad där han köpte sina egna blommor, begravningsbyrån?

– Det är viktigt för mig att de alla höll vad de lovade.

Bertil Niklasson tycker att hans Birgit fick en fin begravning.

– Jag har ringt prästen och tackat. Det var så värdigt, allt han sa och gjorde. Precis så som jag tror att Birgit ville ha det.