Norge skakas av forskningsskandal

Cancerforskare fuskade om risker för storrökare som äter smärtstillande

NYHETER

Stockholm/Oslo

Den norske cancerforskaren Jon Sudbö fuskade. Ändå märkte ingen något förrän det var för sent. Skandalen skakar Norge och ska nu utredas under svensk ledning.

Sudbö, som arbetar på Radiumhospitalet/Rikshospitalet i Oslo, har erkänt att han hittat på rön i en studie om muncancer som publicerades i den ansedda brittiska vetenskapstidskriften The Lancet i höstas.

Artikelns slutsats var att risken för att storrökare ska utveckla cancer i munhålan är mindre om rökaren tar vissa smärtstillande mediciner.

Men den patientdatabas som Sudbö hänvisade till existerade inte när studien gjordes.

- Han hittade på allt: namn, diagnoser, kön, vikt, ålder, förklarar en av Sudbös chefer, Stein Vaaler.

På tisdagen avslöjade tidningen Verdens Gang att även Sudbös tidigare forskning kan ha byggt på fusk. Fotografier av vävnadsprover i en annan Sudböartikel påstods härröra från flera patienter men har visat sig vara delförstoringar av samma prov.

”Största svindeln världen sett”

The Lancet drar nu tillbaka muncancerartikeln. Något sådant har bara skett en gång tidigare de senaste tio åren.

- Obegripligt att medförfattarna inte slog larm, säger Lancet-redaktören Richard Norton, som kallar skandalen "den största forskarsvindel som världen någonsin sett", rapporterar tidningen Aftenposten.

Pressen på Sudbös 13 medförfattare ökar. Det norska Forskningsrådet säger att medförfattarna har visat bristande ansvar. Kunskapsminister Öystein Djupedal vill skärpa kontrollsystemen. Hälsominister Sylvia Brustad kräver kvalitetssäkring av norsk forskning.

Rikshospitalet uppgav på tisdagen att professor Anders Ekbom vid Karolinska Institutet i Stockholm ska utreda Sudbös hela forskning. Kommissionens sammansättning och mandat blir klara under onsdagen.

Systemfel

Det har redan tidigare talats om systemfel i norsk forskarfinansiering, rapporterar NTB.

Systemet, som är gängse även i Sverige, innebär att forskare i praktiken får finansiera sin forskning själva. Det främjar en engagerad insats från forskarna men bidrar till en "okultur", säger kritikerna. Dit hör systemet med horder av medförfattare.

Att vara medförfattare till en prestigefylld vetenskapsartikel kan betyda allt från aktiv medverkan i skrivandet till ett hedersomnämnande. Alla vinner på ett system med kollegiala väntjänster, som ger återbäring när forskaren ska söka pengar men också främjar vänskapskorruption.

Åtta av de 13 medförfattarna är verksamma i Norge.

Jan Winter/TT