Nytt vittne kan fälla nätpedofil

Åklagaren vill att ungdomsvän till ”Alexandra” vittnar

NYHETER

En ungdomsvän från ”Alexandramannens” studietid kan bli hans fall.

Vännen hörde själv av sig med uppgifter som är så intressanta att åklagaren vill att han vittnar i den pågående rättegången.

Han kände den åtalade 30-åringen och umgicks en hel del med honom när de båda bodde i Umeå på 90-talet. 30-åringen ska då ha berättat att han redan då kallade sig Alexandra när han letade flickor på nätet. I rättegången nekar den åtalade till att han är den Alexandra som lockat flickorna till sexmöten.

Efter att ha läst om rättegången tog ungdomsvännen själv kontakt med polisen.

– Han förhördes i går. Det han sade ledde till beslutet att kalla honom som vittne, sade kammaråklagare Ulrika Rogland till TT under en paus i onsdagens förhandlingar.

”Ojämlikt”

Hela onsdagsförmiddagen ägnades annars åt förhör med psykologiprofessor Sven-Åke Christiansson. Han gav rätten sin syn på de psykologiska mekanismerna när vuxna män jagar tonårsflickor på nätet.

– Det är en väldigt ojämlik situation där männen utnyttjar flickornas svaghet, sade han.

Han beskrev hur männen ofta under relativt lång tid skickligt bygger upp en förtroendefull kontakt med flickorna, skapar en känslomässig bindning och ibland till och med framstår som fadersgestalt.

– Flickorna är inte omedvetna om att det är sex det handlar om, men när det väl blir av blir det inte alls som de föreställt sig och de känner sig utnyttjade efteråt.

Bekräftelse

Ofta är det enligt Christiansson flickor med svag självkänsla som vill bli uppskattade och omtyckta. För dem kan sex vara medlet att få bekräftelse. Dessutom lockas de med löften om pengar, glamour och kändisliv. För männen är sex däremot målet, ofta så att tillfredsställelsen blir större ju mer offret förnedras.

– I den här åldern kan man inte heller överblicka konsekvenserna, sade Christiansson och pekade på att sexmötet kan leda till att flickorna måste medverka i brottsutredningar, bli kallade som vittnen och kanske blir igenkända och utpekade.

– De personliga och sociala följderna kan bli livslånga, sade han och nämnde skuldkänslor, depressioner, känslostörningar och svårigheter att klara nära relationer.

Tidigare:

Peter Palmkvist/TT