Kosovos president död

Nu står Kosovos albaner splittrade

NYHETER

Pristina/Stockholm

Förhandlingarna om Kosovos framtid försenas sedan kosovoalbanernas mest kände ledare Ibrahim Rugova avlidit.

Presidentens bortgång var inte oväntad, men den skapar ändå stor osäkerhet. Någon ”kronprins” finns inte, och till och med Rugovas eget parti står splittrat.

Kosovos president Ibrahim Rugova blev 61 år gammal.
Foto: AFP
Kosovos president Ibrahim Rugova blev 61 år gammal.

– Han gick bort när vi som mest behövde honom, sade pensionären Salih Sfarca i huvudstaden Pristina till nyhetsbyrån AFP.

Det har stått klart en tid att 61-årige Rugova var så sjuk i lungcancer att han inte skulle kunna delta i de avgörande förhandlingarna om Kosovos framtid, som ska ledas av Finlands förre president Martti Ahtisaari, FN:s särskilda sändebud.

Samtalen skulle ha inletts i Wien i mitten av den kommande veckan, men lär nu knappast kunna börja förrän i februari, säger Ahtisaari till TT från Helsingfors.

– Om vi verkligen vill hedra Rugova är det bästa att gå framåt med förhandlingarna, betonar Ahtisaari.

Osäkerhet om efterträdaren

Serbiens president Boris Tadic sade enligt AFP att han hoppas att Rugovas bortgång inte ska hindra försöken att nå en överenskommelse som är godtagbar för båda sidor.

”I ett land där våldet finns nära under ytan var han just som nationell symbol av utomordentligt stor betydelse”, skriver Carl Bildt, tidigare fredssamordnare på Balkan, en skriftlig kommentar till TT.

Rugovas frånfälle betyder att Ahtisaari för tillfället inte har en självklar part bland kosovoalbanerna att diskutera med, påpekar utrikesminister Laila Freivalds.

Stod bakom ickevåld

Ickevåldsförespråkaren Rugova må ha varit en viktig symbolgestalt, men han såg länge ut som en politisk föredetting; när UCK-gerillan tog till vapen mot den serbiska övermakten visade det sig snabbt att den hade en stor del av befolkningen bakom sig.

Partiet LDK är störst i provinsen men har ingen given efterträdare till Rugova, som inte fostrade någon kronprins. Talmannen Nexhat Daci, som ska ta över presidentens uppgifter tills parlamentet utser en ny ledare, är en av få som blivit kvar efter avhopp och avgångar inom LDK – men han kommer inte från Kosovo utan från Presevodalen i södra Serbien.

Åtalad misstänkt för krigsbrott

Gerillaledarna från kriget 1999 torde känna sig kallade, men det finns hinder: flera av dem anklagas för krigsförbrytelser.

Ramush Haradinaj, ledare för partiet Allians för Kosovos framtid (AAK), avgick som premiärminister när han åtalades vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Serber hävdar att också Hashim Thaqi, som i dag leder partiet PDK, gjort sig skyldig till krigsbrott.

Formellt är Kosovo ännu del av Serbien, om än med eget parlament och egen regering. I praktiken står området under internationell förvaltning av FN.

Kosovos majoritet, som är albaner, vill ha självständighet, medan serberna – som ser Kosovo som sin nations vagga – vill att provinsen ska förbli en del av Serbien-Montenegro, den statsbildning som ersatt Jugoslavien.

TT-AP