Dålig skola ger dåliga elever

Skillnaderna mellan olika skolor ökar

NYHETER

Vilken skola du går på kan avgöra vilka kunskaper du får.

Därför flyr välutbildades barn från skolor i socialt utsatta invandrartäta områden.

Det visar en ny rapport från Skolverket.

De största skillnaderna mellan elevers prestationer finns fortfarande inom skolorna, inte mellan dem.

Men trenden är tydlig – skillnaderna mellan skolor ökar. Det visar Skolverkets studie som analyserat slutbetyg mellan 1998 och 2004.

Duktiga elever flyr

Boendesegregationen och valfrihetsreformen inom skolan ses som två tänkbara orsaker.

– Boendesegregationen är tungt vägande, men även om många väljer att gå i skolan där de bor så ser vi en ökad flyttning och den är inte slumpmässig. Elever med högutbildade föräldrar och elever med höga betyg flyttar i högre grad till skolor med högre genomsnittsbetyg, säger Anders Auer på Skolverket.

Olika status på skolorna

En rad sociala faktorer spelar in: Låg utbildningsnivå hos de egna och skolkamraternas föräldrar tenderar att ge lägre betyg för eleverna. Detsamma gäller för elever som invandrat under skoltiden.

Elever med högutbildade föräldrar drar sig bort från skolor med många barn till lågutbildade föräldrar och många invandrade barn.

Duktiga elever oavsett bakgrund gör samma resa.

–Vi vet sedan tidigare att det finns hög- och lågstatusskolor men efter den nya valfrihetsreformen så ser vi att fler elever med högutbildade föräldrar byter skola. På det sättet bidrar inte reformen till en minskad segregation utan snarare tvärtom, säger Anders Auer.

Farlig utveckling

Utvecklingen kan få allvarliga konsekvenser för skolsystemet, skriver Skolverket i rapporten.

– Målet är ju att Sverige ska ha en likvärdig skola. Alla elever ska få samma förutsättningar att klara skolgången, men om en viss typ av elever samlas på ett ställe och man dessutom påverkas av sin omgivning så kan utvecklingen leda till att vissa skolor får bättre miljö och lärare, säger Anders Auer.

– Det är svårt att säga hur allvarligt det kan bli, det beror helt på kommunernas förmåga att sätta in resurser i de skolor som har många elever som behöver extra stöd, fortsätter han

Men det finns hopp.

I en annan rapport konstaterar verket att skolornas sätt att arbeta kan kompensera skillnaderna i elevernas bakgrund.

I studien har man jämfört skolor med hög respektive låg genomsnittlig elevprestation, men med liknande elevsammansättning. De skolor som både satsade på omsorg och kunskap nådde bättre resultat, enligt studien.

Motiverade lärare, social kontroll och bättre anpassade stödinsatser är framgångsreceptet.

Karin Abrahamsson (karin.abrahamsson@ungtval.se), TT