Han har upprört världens muslimer

1 av 2 | Foto: URBAN ANDERSSON/AP
Jyllands-Postens redaktör har fått utstå hård kritik efter att ha gjort en teckningstävling med muslimskt tema. Bland annat har den danska flaggan skändats på Västbanken.
NYHETER

ÅRHUS

På Jyllands-Posten sitter en trött redaktör som säger att han inte har gjort något fel, fast han beklagar att han fått 1,3 miljarder muslimer till fiender.

Det sista säger han med ett leende, men leendet är också trött.

"Jag ångrar inte publiceringsbeslutet. Av hela mitt hjärta hoppas jag att detta snart löser sig.

Carsten Juste, Jyllands-Posten

Carsten Juste, 58, sätter sig vid konferensbordet i sitt vackra rum. Mycket konst och stram dansk design. Han öppnar en flaska Ramlösa och dricker i små klunkar.

Bara under måndagen har hans tidning fått 9000 mejl, mest från Saudiarabien, säger han.

- En del skäller, en del argumenterar.

Om några timmar ska han publicera en ursäkt till världens muslimer. Han beklagar om han sårat deras känslor. Men han vidhåller sin rätt att publicera vad han vill, i enlighet med Jyllands-Postens liberala tradition och den danska tryckfriheten.

- Danmark är ingen diktatur som Saudiarabien. Skulle de bestämma vad vi trycker?

Den 30 september publicerade Jyllands-Posten tolv teckningar föreställande profeten Muhammed. Detta var i sig kontroversiellt, eftersom islam säger att mänskliga anleten inte ska avbildas, och då naturligtvis inte Muhammeds.

Till en barnbok

För Juste var det ett test. En barnboksförfattare som skrivit om Muhammed hade svårt att finns någon som ville illustrera den. Juste inbjöd då tidningstecknare att avbilda Muhammed så som de uppfattar honom.

- Är det vanligt i konstvärlden att man utövar självcensur för att man inte vill förnärma islam? I fruktan för att få halsen avskuren?

Juste ler igen, och leendet är inte alls glatt.

På ett plan kunde publiceringsbeslutet tyckas kontroversiellt, men på ett marginellt vis, ungefär som när en svensk fotograf avbildade Jesus som homosexuell. Det sårade en hel del kristna men betydde inget för samhället i stort.

- Det utvecklade sig i en överraskande riktning, säger Juste.

Halvt motvilligt reser han sig och hämtar den berömda, eller ökända, tidningen. "Den sista jag har kvar". Glasögonen sitter på nästippen. Han bläddrar fram sidan med teckningarna.

- Hur kan vi kränka någon med dessa förhållandevis oskyldiga bilder?

Han pekar på en som föreställer Muhammed med en rund, svart bomb på huvudet i stället för turban.

- Särskilt den har upprört. Men vi behandlar muslimer som likvärdiga. Det lever 200000-300000 muslimer i Danmark. Vi ska kunna ha karikatyrer om islam som om allt annat.

Ångrar ingenting

Möjligen var den liberale redaktören Justes misstag att han inte reflekterade över stämningarna bland muslimer i Europa och Mellanöstern.

Karikatyrer är roliga - om de slår uppåt eller åtminstone träffar jämställda.

Men om en karikatyr slår nedåt?

Om den blir överhetens hånfulla bild av det som miljoner håller heligt?

Det finns många exempel på till synes obetydliga händelser som utlöst politiska och militära kedjereaktioner. Kommunismens fall i Europa började med att en kranskötare fick sparken på Leninvarvet i Gdansk. Den första palestinska intifadan började med en bilolycka.

Inte kunde redaktör Juste ana vilka krafter han satte i rörelse med tolv teckningar.

- Jag ångrar inte publiceringsbeslutet, säger han.

Sedan:

- Av hela mitt hjärta hoppas jag att detta snart löser sig.

Strax ska han skriva en ursäkt till den muslimska världen.

Sedan blir allt bra.

Eller?

Peter Kadhammar