Enkönad undervisning ger bra resultat

Men de flesta vill ha blandade klasser

Vem får frågan? I dagens klassrum får pojkarna större utrymme än flickorna. Därför jobbar flera skolor med att dela upp klasserna. ”Vi gör det för att kunna umgås tillsammans” säger Kajsa Wahlström som är jämställdhetskonsult i Gävle.
Foto: Photodisc
Vem får frågan? I dagens klassrum får pojkarna större utrymme än flickorna. Därför jobbar flera skolor med att dela upp klasserna. ”Vi gör det för att kunna umgås tillsammans” säger Kajsa Wahlström som är jämställdhetskonsult i Gävle.
NYHETER

Att dela upp klasserna i pojkar och flickor är en dålig idé tycker de flesta skolungdomar i dag.

Men på en del skolor gör man det. Och lärarna ser att eleverna förändras.

– Tjejerna blir mer frimodiga och vågar ta plats och killarna blir mycket bättre på att beskriva vad de känner och tänker i konfliktsituationer, säger Agneta Hallin som är lärare på Björke skola i Gävle.

De flesta som svarade på Ungt vals enkät förra veckan tycker att blandade klasser i skolan är bäst.

Tjejerna är något mer positiva till uppdelning i rena tjej- och killgrupper. Mest positiva är de riktigt unga, de mellan 10 och 15 samt vuxna över 35.

– Det största motståndet brukar komma från unga. Tjejer i gymnasiet hävdar ofta att de är jämställda men samtidigt är det de som är mest oroliga för om de har hår under armarna, säger Kajsa Wahlström som är jämställdhetspedagog i Gävle.

Tjejer lär sig att hjälpa

Hon var föreståndare för förskolan Tittmyran där personalen med hjälp av videokameror upptäckte att de behandlade pojkar och flickor väldigt olika.

– Flickor får beröm när de är hjälpsamma och pojkar när de är starka, säger Kajsa Wahlström.

Det börjar med att flickor redan som mycket små inte får säga nej.

– Om vi frågar en pojke om han kan hämta något på lekplatsen så kan han säga: ”Nej inte nu, jag cyklar” och vi godtar det men en flicka får aldrig den chansen. Det gör att killar får en starkare självkänsla medan tjejer lär sig att alltid vara till lags. Vi måste inse att det är vi vuxna som måste ta tag i det här, säger Kajsa Wahlström.

Olika uppgifter

Agneta Hallin är lärare på Björke skola i Gävle. De delar upp klasserna i pojk- och flickgrupper minst en gång i veckan, pojkar och flickor får olika uppgifter och vid grupparbeten bestämmer lärarna vilka som ska ingå i gruppen.

Hon beskriver en övning där eleverna ska tillverka en vulkan av saltdeg och få vulkanen att bubbla med bakpulver.

– Pojkarna fick ett recept som de skulle följa till punkt och pricka medan flickorna fick pröva sig fram. Det gjorde vi eftersom pojkar ofta är bättre på att experimentera medan flickor oftare vill veta i förväg hur de ska göra för att det ska bli ”rätt”, säger Agneta Hallin.

Vad tyckte eleverna om det?

– Det kan kännas förnedrande för pojkarna, de frågar: ”Varför får de men inte vi?” och då får vi förklara att det är för att man ska öva sig på olika saker. Nästa gång gör vi tvärtom. Det är väldigt viktigt att det här arbetssättet inte leder till nya motsättningar, alla är ju individer och alla pojkar är inte likadana – och inte flickorna heller förstås, säger Agneta Hallin.

”Ingen vill vara offer”

Kajsa Wahlström tror att motståndet beror på att ingen vill känna sig som offer.

– Det uppfattas som tråkigt att dela upp, men det görs ju inte för sakens skull utan för att vi ska lära oss att umgås på ett bättre sätt, säger hon.

Trots diskussioner om ökad jämställdhet så ser hon att klyftorna ökas och mobbning blir allt vanligare i skolan.

Hjälpsamma pojkar

– Vi vill ha trygga och positiva personer som själva har möjlighet att välja hur de vill vara utan att styras av snäva normer, först då blir vi jämställda, säger Kajsa Wahlström.

Att bara prata om det hjälper inte.

– Det här är något man bara kan göra i handling. Har jag bara pojkar i gruppen så finns det ingen tjej som har ensamrätt på att vara hjälpsam, då blir hjälpsamhet tillslut ett pojkbeteende också, säger Kajsa Wahlström.

Karin Abrahamsson (karin.abrahamsson@ungtval.se)