Milosevic stod åtalad för brott mot mänskligheten

NYHETER

Slobodan Milosevic stod åtalad för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i en rättegång som jämförs med Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget.

Han anses som huvudansvarig för det jugoslaviska kriget som bröt ut 1991.

Nu kommer han aldrig att få någon dom.

Slobodan Milosevic föddes 1941. Han gjorde karriär som bland annat studentpolitiker och blev 1983 ledamot av det jugoslaviska kommunistpartiets centralkommitté.

1987 valdes han till ordförande i det serbiska kommunistpartiet

Han var serbisk president under de två tillåtna mandatperioderna 1989-1997. Därefter tillträdde han posten som Förbundsrepubliken Jugoslaviens president.

Ändrade grundlagen

I juni 2000 ändrade Milosevic grundlagen - för att än en gång kunna väljas till president. Han besegrades då av oppositionsledaren Vojislav Kotunica.

När Milosevic krävde en andra valomgång ledde det till massdemonstrationer. Den 5 oktober stormade oppositionsanhängare parlamentet och den statliga televisionen i Belgrad.

Våren 2001 greps Milosevic av myndigheterna - anklagad för korruption och maktmissbruk. I juni samma år utlämnades han till FN:s krigsförbrytartribunal i Haag.

Rättegången har pågått sedan februari 2002.

Krigsförbrytelser

Milosevic stod åtalad för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten på över 60 punkter. Den allvarligaste anklagelsen rörde folkmord i Bosnien 1992–1995.

Målet har ansetts vara det viktigaste i Europa angående krigsförbrytelser sedan Nürnberg-rättegångarna mot nazisterna efter andra världskriget.

Flera av de åtalade befinner sig fortfarande på fri fot. De mest kända är den förre bosnienserbiske presidenten Radovan Karadzic och dennes armébefälhavare Ratko Mladic.

Tidigare artiklar:

Johanna Melén, Caroline Olsson, TT