Saddam mest rädd för Iraks shiamuslimer

Trodde inte USA skulle anfalla

NYHETER

Stockholm

Saddam Hussein kunde inte tro att USA skulle göra något så dumt som att avsätta honom. In i det sista var han övertygad om att han gjorde USA en tjänst genom att hålla Iraks shiamuslimer och Iran på mattan.

Det framgår av en omfattande undersökning som utförts av den amerikanska underrättelsetjänsten genom förhör av 110 infångade högt uppsatta irakier; somliga lockades att prata vid lyxiga måltider, andra torterades i Abu Ghuraybfängelset eller häktet vid Bagdads flygplats. Rapporten refereras av New York Times.

Ännu när amerikanska soldater stod några dygn från Bagdad, höll Saddam specialstyrkor vid gränsen mot Iran och utspridda i södra Irak för att slå ned ett shiauppror. Amerikanerna skulle göra halt före Bagdad precis som under kriget 1991, inbillade han sig.

Inga vapen!

I december 2002, när kriget uppenbart var på väg, berättade han för sina generaler att Irak inte hade kärnvapen eller lager av kemiska vapen. Somliga av dem hade lyssnat på George Bushs tal och var övertygade om att landet förfogade över massförstörelsevapen. Avslöjandet demoraliserade dem.

Saddam avslog ännu i början av mars 2003 generalernas begäran att spränga en bro över Eufrat som var den troliga vägen för amerikanskt pansar från södra Irak till Bagdad; han trodde inte att amerikanerna skulle komma men menade att hans soldater behövde bron för att slå ned ett eventuellt uppror från shiamuslimerna.

I dag, när Irak är på väg att hamna under ett shiastyre med osäkra följder för den amerikanska politiken i regionen och Iran utgör USA:s stora huvudvärk, känns Saddams analys helt aktuell.

Inga kartor

Saddam gick mycket långt för att övertyga FN och världen om att han faktiskt inte hade massförstörelsevapen. Han gav FN:s inspektörer omfattande rätt att inspektera och befallde att alla spår av giftvapen från 80-talet - sådant som cyaniden använd mot den kurdiska staden Halabja 1988 - skulle utplånas.

Just dessa ansträngningar upptäcktes av amerikanska spioner och tolkades som en överdådig charad för att dölja massförstörelsevapen.

Saddam var också mer rädd för sin egen arméledning än för amerikanerna och såg till att den inte fick kartor över Bagdad som visade var hans palats var belägna.

I rapporten kan man läsa att Saddam retade sina generaler genom att placera en militärt okunnig men lojal släkting, en inkompetent fyllerist, att leda det republikanska gardet.

TT