Miljardrullarna möter rättvisan

Peter Kadhammar följer rättegången mot Ericssons direktörer

NYHETER

Målet i sal 15 handlar om vad åtta höga chefer i Ericsson gjorde av 3,4 miljarder kronor.

Målet i salen bredvid, nummer 16, handlar om en stulen klänning för 1495 kronor.

Toppmöte Direktörer överallt i Stockholms tingsrätt.
Toppmöte Direktörer överallt i Stockholms tingsrätt.

Sju av de åtalade männen i sal 15 är klädda i mörka, eleganta kostymer. De verkar inte besvärade av att sitta på de anklagades bänk.

Den åttonde är dyster och klädd i rustik tweedkavaj. Det skiljer honom från mängden, vilket känns logiskt eftersom de andra inte pratar med honom.

Mannen i tweed har nämligen berättat för åklagaren.

"Golat"

Han heter Liss-Olof Nenzell och är den ende av de åtalade som världskoncernen Ericsson inte betalar försvarskostnaderna för.

I ett annat sammanhang, till exempel om detta vore ett kriminellt motorcykelgäng, skulle man säga att Nenzell har "golat".

Hur den 42-åriga kvinnan i sal nummer 16 var klädd vet jag inte, rättegången mot henne var slut in-nan jag hann titta in i salen. En klänning för 1 495 kronor, plus lite motstånd mot ordningsvakterna i Västermalmsgallerian, är naturligtvis inget jämfört med 3,4 miljarder kronor.

Det är inget djärvt antagande att kvinnan var enklare klädd än direktörerna från Ericsson. Hennes årsinkomst uppges i polisutredningen vara 140 000 kronor och hon har 1,9 miljoner i skulder.

Hon har dessutom vårdats för depression.

140 000 kronor är en så liten summa att den liksom svischar förbi i sal nummer 15. Chefsåklagare Lage Carlström går igenom utbetalningar som Ericssons diskrete bankir i Schweiz, Nenzell, skötte.

47 350. Dollar. I kontanter på flygplatsen i Zürich. 171 700 dollar. I kontanter. 181 800 dollar...

Välklädda herrar

Rättegången mot de välklädda herrarna tar hela våren och en god del av sensommaren. Åtalet gäller grovt försvårande av skattekontroll och grovt osant intygande, men under ytan finns större frågor som sannolikt aldrig kommer att besvaras.

Varför skapade Sveriges största företag ett komplicerat betalningssystem med mellanhänder, hemliga bankkonton, bluffakturor och kontanta betalningar utan kvitton?

Mutor?

Svarta bonusar i miljonklassen?

Nenzell sitter längst bak, längst ut till vänster.

Männen i mörkblå kostymer ger honom blickar. I ett annat sammanhang, till exempel om männen tillhört en baltisk liga som handlar med stulna bilar, vore dessa ögonkast dramatiska.

Men det är neutrala blickar, uttryckslösa.

Kvinnan i sal nummer 16 fick inga blickar. Redan på eftermiddagen fick hon sin dom, villkorligt, plus 500 kronor till brottsofferfonden.

Hon stal en klänning för 1 495 kronor. Männen i sal 15 hanterade miljarder. Men ingen anklagar dem för att ha stulit något, blott försvårat skattekontrollen.

Männen i sal 15 kommer från ordnade sociala förhållanden. De vore, om det inte vore för åklagarens alla dokument, medborgare höjda över varje misstanke.

Peter Kadhammar