Nu törs de röra sig fritt på stan

20-åriga Joanna Granberg och Frida Holmlund jublar över gripandet. ”Äntligen kan vi gå hem själva”, säger de.
Foto: MATTIAS CARLSSON
20-åriga Joanna Granberg och Frida Holmlund jublar över gripandet. ”Äntligen kan vi gå hem själva”, säger de.
NYHETER

I Umeå finns 55638 kvinnor.

Hagamannen höll dem som gisslan.

Alla var hans fångar barn, unga, medelålders och gamla för han kringskar deras liv, tvingade dem att sitta inne eller att gå vägar som de annars inte skulle ha gått. Men framför allt satte han sig i skallarna på dem.

Alla jag talar med berättar om rädslan, eller den molande oron, och försiktigheten som de tvingades till.

Nu är han fast, säger polisen, och samma kvinnor säger att de är glada, lättade, i något fall jublande.

Hur beskriver man att en mental belägring är bruten? Att 55638 kvinnor nu kan känna sig fria, i alla fall i så måtto att de inte behöver frukta den brutale Hagamannen?

"Har inte gått ut"

Rakel Axebro, 54, operationssköterska:

-Jag åkte taxi till eller från jobbet när jag skulle ha cyklat eller kört bil själv. Eller också körde min man mig.

Margita Nyström, 39, fotvårdsspecialist:

- Jag har inte gått ut som vanligt på kvällarna, och jag har en 14-årig dotter som inte har fått gå ut själv.

Åsa Rova, 24, läkarstuderande:

-Jag har dragit mig för att gå ut. Antingen har jag stannat hemma eller också har jag sett till att få skjuts. Men framför allt har jag varit orolig för mina småsystrar.

Det är röster från några få av alla de kvinnor jag talade med i isblåsten på Umeås gator i går.

Många av dem berättade om knep som blivit en del av vardagen: Att ha nycklarna framme så att det går snabbt att öppna ytterdörren hemma. Dra upp luvan och hoppas att hon ser ut som en man. Ta upp mobilen och låtsas prata, låtsas att man inte är ensam, när en man närmar sig. Att ha överfallslarm i fickan.

"Nu törs jag gå här"

En 15-årig flicka, Emily Viklund, sa att hon brukade ha en stor nyckelknippa i fickan och den kunde hon slå med.

När skymningen föll mötte jag en annan 15-årig flicka, Amanda. Hon gick under järnvägen i en tunnel som förbinder stadsdelen Haga med centrala Umeå.

- Jag hade inte gått här om Hagamannen varit fri. Men nu törs jag, sa hon.

55638 kvinnor var Hagamannens gisslan.

Men de var inte de enda. I Umeå lever 55067 män. Även de var fångar i den rädsla, den molande oro, som sedan åtta år plågat staden.

Dels, naturligtvis, oron för döttrar, fruar, sambor, mödrar, kvinnliga vänner.

Dels obehaget av att bli betraktad som en potentiell våldsman.

Det har inte varit något allmänt, teoretiskt, obehag. Misstanken har varit konkret. Polisen i Umeå har fått tips om 14000 namngivna män.

Det motsvarar drygt en fjärdedel av alla personer av manligt kön i Umeå. Det torde motsvara i stort sett alla män i den ålder som var aktuell för Hagamannen.

2 500 personer har blivit förhörda. 777 män har av polisen övertalats att lämna DNA-prov.

- Jättemånga har blivit otroligt kränkta, sa Inga-Lena Jonasson, chef för kriminalunderrättelsetjänsten i Västerbotten i går.

Den 778:e mannen greps i går.

Så nu kan Umeås kvinnor andas ut. De är fria. Männen kan andas ut. De är också fria.

Men även lättnaden, ja, euforin, kan ge en känsla av obehag, ett obehag av annat slag. Den misstänkte våldsmannen, som nekar, hade bara varit anhållen i fem timmar när polisen höll presskonferens.

Är inte ens häktad

Förundersökningsledaren Göran Markström sa:

- Nu när gärningsmannen är gripen...

Liknande formuleringar och tvärsäkra påståenden återkom flera gånger.

Det är första gången jag hört polisen offentligt döma en person innan han ens blivit häktad, än mindre åtalad.

Det var väl också ett utslag av ivern att bryta en åtta år lång mental belägring.20-åriga Joanna Granberg och Frida Holmlund jublar över gripandet. "Äntligen kan vi gå hem själva", säger de. Foto: mattias carlsson

Peter Kadhammar