SPÖKRADION

"Lull-Olle" snor skivor och springer i korridorerna på stationen i Kiruna

1 av 3 | Foto: JERKER IVARSSON
FANTOM-BILDEN Ett långt mörkt spöke i långrock huserar på Sameradion i Kiruna. Vålnaden kallas för "Lull-Olle" och har hemsökt radioredaktionen i decennier. Och historierna om hans eskapader är många. "Jag brukar höra honom på kvällarna", säger reportern Anne-Mareth Blindh.
NYHETER

KIRUNA

Du är aldrig ensam på Sameradions redaktion.

Aldrig.

Redaktionsspöket hänger över axeln på dig mest hela tiden.

-Ibland flyttar han på möbler. Ibland snor han skivor, säger chefen Ole-Isak Mienna.

I går startade Sameradion sina sändningar med en jojk.

-En spökjojk, säger reportern Per-Nils Idivuoma.

Han är den ende av de 14 medarbetarna som inte råkat ut för redaktionsspöket.

Alla har träffat honom

-Pappa botade mig från alla spöken när jag var liten, säger han.

Annars har alla träffat på spöket. Eller hört det. Eller letat efter grejer som spöket lagt beslag på.

Han har hållit på i decennier.

Det är inga knäppgökar som jobbar på Sameradion. De talar nästan familjärt om spöket som de döpt till "Lull-Olle".

-Jag brukar höra honom på kvällarna, säger reportern Anne-Maret Blindh.

-Särskilt när jag är ensam på redaktionen. Det låter från faxen, man hör steg och andetag. Hör hur han springer fram och tillbaka i korridoren.

-En gång såg jag honom i korridoren. Han kom från ingenstans, en lång mörk man i mörk rock.

Reportern Mattias Sikku Trägårdh satte på tv:n i uppehållsrummet en kväll i november i fjol. MTV.

-Så körde plötsligt radion i rummet intill igång. Klassisk musik.

-Jag var ensam på redaktionen. Och hade inte satt på radion. Då blev jag skraj.

Dörren låses upp på natten

Musikproducenten Jim Daunfelt sover över ibland på jobbet.

-Då låser jag dörren inifrån. Den är ofta olåst på morgonen.

-Här är man aldrig ensam.

I höstas åkte Mattias Pappa Richard, expert på samisk shamanism, upp till redaktionen.

-Jag kände hans närvaro. En man som jobbade där dog under tragiska omständigheter för många år sedan. Jag tror att det är han som finns kvar, säger Richard.

Han hade sydamerikansk specialrökelse med sig och en mungiga.

-Jag kände mottrycket i gigan.

-Jag kan inte göra mer just nu. Men jag vet att han behöver komma bort och upp och få komma tillbaka in i evolutionen igen.

Sedan Richards besök har spöket tagit det lite lugnare.

Men för bara en månad sedan gick reportern Katarina Svonni runt och släckte ned redaktionen. Hon var ensam kvar.

-Jag släckte de sista ljusen inne i studion. När jag kom ut därifrån var alla lamporna på redaktionen tända.

-Jag fick väldigt bråttom därifrån.

"Vi är vana vid honom"

Trots att Lull-Olle kan vara påfrestande tvekar Ole-Isak Mienna att ta till det grova andeutdrivarartilleriet för att bli av med sin "femtonde medarbetare".

-Vi har ju vant oss vid honom. Och vem vet, det kanske är vi som är gästerna i det här huset?

När vi lämnar redaktionen är min snusdosa försvunnen.

Liten samisk spökordlista

Svante Lidén