Här avhandlas en vit kruka av plast

Avklarat på Sju minuter Mellan ett narkotikamål och en olovlig körning har man tryckt in fembarnsmamman Anitas vita blomkruka. Ärendet avhandlas på sju minuter.
Foto: Björn Lindahl
Avklarat på Sju minuter Mellan ett narkotikamål och en olovlig körning har man tryckt in fembarnsmamman Anitas vita blomkruka. Ärendet avhandlas på sju minuter.
NYHETER

UMEÅ

I tingssalen rynkas pannorna medan domaren talar med allvarlig ton om en vit blomkruka av plast.

Det ser ut som ett skämt. Men Anita Niklasson, 50, skrattar inte.

Allvaret vilar tungt över sal två i Umeå tingsrätt. Åklagaren Marie Andersson talar forcerat och allvarligt med jämntjock byråkratsvenska.

-Gärningen är ej att betrakta som ringa och Anita Niklasson bör därför dömas till böter.

Domaren Katarina Saalo kisar i förmiddagssolen som letat sig in genom fönstret.

Det handlar om en vit kruka av plast. Och lite blomjord.

Över på sju minuter

Mellan ett narkotikabrott och en olovlig körning har man i dag tryckt in fembarnsmamman Anita. Åklagaren berättar in i minsta detalj om krukan, Elloskatalogen och blomjorden.

Allt är över på sju minuter.

Mindre än en timme senare sitter Anita Niklasson i vardagsrummet hemma på Vallvägen i Nordmaling. Över hennes huvud hänger tio tavlor där bönen "Fader vår" står skriven med tunna bokstäver.

Anita åkte aldrig in till tingsrätten för att försvara sig. Hon orkade inte.

-Det är så himla dumt att jag inte ville gå dit.

Det var helgen efter hennes 50-årskalas. Familjen hade flyttstädat. Containern var full. En av påsarna fick inte plats. Hon ställde den bredvid.

Så blev Anita ett fall för det svenska rättsväsendet.

Kallad till förhör hos polisen. Rättegång.

I vredesmod ringde hon upp juristen på FTI (Förpacknings och tidningsinsamlingen). Anita fick veta att brottet kunde ge upp till sex månaders fängelse.

Ringde sonen och grät

Samma eftermiddag ringde Anita till sin son och grät.

-Jag såg Hinseberg framför mig. Tänkte på barnen och barnbarnen och "

Sakfrågan är enkel. Anita gjorde fel. Hon ställde sin kasse där. Kassen innehöll en kruka av vit plast. Den skulle inte ha varit där.

Det erkänner hon.

-Men jag vägrar att erkänna att det skulle vara nedskräpning. Jag åkte ju dit för att göra rätt för mig.

Blomkrukan som kostade tjugo kronor på Ica Maxi blev desto dyrare för skattebetalarna: förhör hos polisen, tre nämndemän, en domare, en tingsnotarie, timmar av pappersarbete.

Vad blir notan?

För Anita väntar antagligen några tusen kronor i böter när domen faller om två veckor.

Som om det inte vore nog att pelargonen i krukan dog.

Innan vi går frågar jag om hon lärt sig något av vinterns händelser.

-En sak har jag lärt mig: hädanefter ska jag kasta allt i soptunnan.

Med ett snett leende tillägger hon:

-För säkerhets skull.

Tidigare:

Ronnie Sandahl