Jag uppfann SoFo – nu ska jag hungerstrejka i en bur

Läs Ronnie Sandahls krönika

NYHETER

Jag sitter på en parkbänk på söder och läser om Kane Kramer.

Solen bildar mönster i tidningspapperet men Kane har ingen orsak att le.

Redan 1979 uppfann han den första mp3-spelaren. Men torskade patentet och någon annan gick och blev tät på hans idé.

– Jag är världens största förlorare, säger Kane i Aftonbladet.

Tanken som rinner fram längs Götgatan och in i min skalle:

Då måste jag vara förlorare nummer två.

Jag uppfann SoFo.

– Nja, du skrev om det. Det är en viss skillnad, säger Sofia när jag ringer och beklagar mig.

– Nonsens, säger jag.

– Bara för att man skrivit ned ett evangelium innebär ju inte det att man automatiskt är Guds son, säger hon.

Synd, tänker jag. Rollen som frälsare hade klätt mig.

Det var Puls-redaktör Gunne som skickade ut den artonåriga vikarien för att skriva om alla nya hippa butiker på Söder.

Pojken åkte ut och snubblade över något de kallade SoFo. Han skrev. Och resten är historia. Pojken hade skapat sitt livs hittills enda hajp.

Men vad fick han för det? Tjugo procents roaylty på alla inkomster? Respekt? Rabatt?

Nej, han som satte SoFo på kartan har fortfarande inte ens råd att köpa strumpor i området.

Och nu ska det bli gågata. Som upplagt för bojkott. Omvägar. Hungerstrejk. Långt gångna planer finns till och med på att pojken ska låsa in sig i en bur utanför Le Shop.

Så bli inte rädda om ni ser en ung man som sitter i en bur på Nytorgsgatan och talar om sig själv i tredje person.

Det är bara jag.

Ronnie Sandahl