Hora ok, men inte svartskalle

Lagen går isär om vad som är kränkande

1 av 2 | Foto: lina boström einarsson
Pablo Martinez, 21, studerande, Stockholm, Dominique Hernandez, 23, studerande, Stockholm, Christopher Sirén, 22, studerande, Visby: - Nej, fall där någon har kränkt någon på en skola bör kunna avgöras tidigare, innan det går till domstol, säger Pablo Martinez. - Att kalla någon "hora" ska definitivt vara straffbart, men inte ge fängelse, säger Dominique Hernandez.
NYHETER

Att kalla någon "hora" är inget brott.

Att säga "svartskalle" är det.

-Lagstiftningen är huvudlös. Det går inte att reglera mänskligt beteende och avgöra det i domstol, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

I veckan dömdes en 73-årig kvinna i Varberg för att ha kränkt en 23-åring när hon kallade honom "svartskalle".

Samtidigt frias en 16-årig pojke som kallat en klasskamrat för "hora" och yttrat "jag har knullat din familj och jag ska stoppa min kuk i dig".

Uppträtt kaxigt

Södertälje tingsrätt ansåg inte att de verbala kränkningarna kan betraktas som sexuellt ofredande, eftersom kvinnan själv säger sig ha uppträtt kaxigt och irriterat.

Nu kritiseras lagstiftningen om kränkande behandling för att vara naiv och omdömeslös.

-Helt absurt. Det är fullkomligt omöjligt för ett samhälle att lösa frågor om hyfs och uppförande genom att dra dem inför domstol, säger Jerzy Sarnecki.

Dyrt för staten

Han menar att många av fallen kan lösas av skolan eller sociala myndigheter, vilket skulle spara enorma pengar för staten.

-Vad blir det för sorts samhälle när det varje gång någon har uppfört sig fel hamnar i domstol?

-Visst kan det i vissa mycket speciella fall vara straffbart att kalla någon "hora". Men hur många gånger yttras inte orden "hora" eller "bög". Genom att ta det till domstol urholkas medborgarnas ansvar.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) anser att det i de flesta fall är svårbedömt vilka ord som anses kränkande eller inte.

Kan inte förbjudas

-Det går inte börja förbjuda ord när vi har något som heter yttrandefrihet. Man måste bedöma från fall till fall där vi utgår från hur personen själv uppfattar detta, säger Johan Hjalmarsson, jurist på DO.

Anders Haraldsson