Här finns Sveriges sämsta vägar

Värst är det i de norra delarna av landet, visar Motormännens undersökning

NYHETER

I Mellansverige har nästan varannan väg stora brister i säkerheten.

Ännu värre är det i den norra delen av landet där tre av fyra väger är underkända, enligt Motormännens undersökning.

– De nordligaste regionerna har det sämsta skyddet. Där är 58 procent av sidoområdena undermåliga och farliga, säger Tomas Nilson, presschef för Motormännen till aftonbladet.se.

Bäst i Skåne

Skillnader i säkerheten på landets vägar är stora. De säkraste och bästa vägarna finns i Skåne och i Stockholmsområdet.

I många andra delar av landet är vägarna farliga, visar Motormännens vägsäkerhetsutvärdering European Road Assessment Program som de gör på uppdrag av Vägverket.

Allra sämst är det i den norra regionen och näst sämst är förhållandena inom region Mitt där 44 procent av vägarna är underkända.

Väg 288

Väg 288 där den allvarliga bussolyckan inträffade i närheten av Uppsala på tisdagen har ännu inte blivit undersökt av Motormännen. Men enligt Tomas Nilson kommer den inte bli godkänd.

– Vi har ju haft våra vägpatruller där så vi känner ju till att väg 288 inte håller speciellt hög klass. Den kommer bli inspekterad så småningom men vi vet redan nu att den inte håller den klass som är önskvärd i det sammanhanget.

Vilka är era främsta synpunkter på den vägsträckan?

– Vägen är smal och den saknar mittseparering. Det finns sidoområden som inte är speciellt bra, det växer skog nära vägen. Betyget kommer inte bli speciellt högt och förmodligen blir den underkänd.

Fyrstjärnigt system

Ett fyrstjärnigt system används för att betygsätta landets vägar. De sämsta får en stjärna och de bästa får fyra. Vägar som endast får en eller två stjärnor underkänns ur trafiksäkerhetssynpunkt.

– De vanligaste skälen till att en väg underkänns är exempelvis många korsningar, farliga sidoområden med stora stenar och träd samt att det saknas mittseparering, säger Tomas Nilson.

Hela 58 procent av sidoområdena inom den norra regionen är undermåliga och farliga. Näst sämst är förhållandena inom mittregionen där 44 procent av vägarna är underkända.

Pluspoäng får vägen om den har exempelvis planskilda korsningar, mittseparering eller rensade sidoområden.

I den norra regionen har endast tre procent av vägarna fått fyra stjärnor, att jämföra med Skåne som har 63 procent och Stockholmsområdet där 50 procent av vägarna är fyrstjärniga.

Mer pengar

Slutsatserna som Motormännen drar är att vägarna är sämre ju längre norrut man kommer, och ju större regionen är ju sämre blir dess vägar.

Enligt Motormännen har man långt kvar med trafiksäkerhetsarbetet, om man menar allvar med Nollvisionen.

Deras beräkningar visar att man för 100 miljoner kronor kan säkra sidområdet på cirka 330 kilometers vägsträcka. Samma belopp räcker till 2 kilometer motorväg eller att bygga ut 43 kilometer väg med mitträcken.

– Många har blivit förvånade över att vägstandarden är så dålig men vi som jobbar med det här har länge haft uppfattningen att det satsas för lite pengar på vägnätet i Sverige. Politikerna måste anslå mer pengar så att Vägverket kan åtgärda detta. Först då kan man uppnå målsättningen i Nollvisionen, säger Tomas Nilson.

Läs mer:

Läs också

Allt om busskraschen i Rasbo

Susanna Vidlund