Maria Gripe död

Hon var en av Sveriges mest kända barnboksförfattare, dessutom läst och älskad långt utanför landets gränser.

Det var med sorg förläggaren Bonnier Carlsen idag meddelade att Maria Gripe gått bort idag, på ett sjukhem i Rönninge utanför Stockholm.

- Hon somnade in stilla idag. Vi fick reda på det på eftermiddagen, berättar förläggaren Annika Lundeberg.

 

Sjuk

- Hon hade varit sjuk i flera års tid så det var inte helt oväntat. Men jag har inte hunnit ta in detta ännu.

Maria Gripe var på många sätt en av de mest uppskattade barnboksförfattaren i landet.

- Hon är nog den allra största i Sverige efter Astrid Lindgren. Men det går inte att jämföra de två, säger Lundeberg.

Maria Gripes sista bok kom ut 1994, två år efter maken Haralds död.

Han hade illustrerat nästan allt Maria skrivit och hon saknade honom mycket.

- Det var svårt. De stod varandra väldigt nära och både levde och arbetade tillsammans, säger Lundeberg.

 

Skrev till dottern

Redan i tioårsåldern började Maria Gripe underhålla sina äldre syskon med historier och skrev poesi i tonåren.

Första boken kom 1954, när dottern Camilla kommit i sagoåldern.

- Barnen befinner sig i ständig utveckling. Vuxna är mer färdigformade. Det är därför jag skriver för barn, sa hon själv om sitt författarskap.

Andra kallar henne en episk berättare.

- Hon skrev romaner med stort R i barn- och ungdomsvärlden, säger Lundeberg.

- Hon litade verkligen på sina läsare, att de skulle klara att läsa om stora och komplicerade saker.

 

Närmare 40 böcker

Maria Gripe skrev närmare 40 böcker, som översatts till runt 30 olika språk och spritts till länder över hela världen.

Det var böckerna om den kavate pojken Hugo och flickan Josefin som blev hennes genombrott.

Sedan följde böcker som också blivit klassiker i barnbokshyllan, poetiska sagor med djup och suggestivt allvar.

Och till skillnad från många andra barnboksförfattare valde hon att skildra verkligheten även då den blev svår.

 

Viktigt med verkligheten

- Fantasin får inte förlora kontakten med verkligheten, då blir det bara fantasterier och inte roligt längre, sa Maria Gripe.

- Man får inte beröva människor deras livsglädje och tro på att allting kan gå bra. Det gäller i synnerhet barn. Man får inte förgripa sig på deras framtidstro.

I början av 1960-talet kom "Pappa Pellerins dotter, följd av "Glasblåsarens barn", "I Klockornas tid" och "Landet utanför".

Maria Gripe fick en rad utmärkelser och priser för sitt författarskap, bland annat Nils Holgersson-plaketten, Heffaklumpen, Astrid Lindgren-priset, Hjalmar Bergman-priset, H C Andersen-medaljen och Litteraturfrämjandets stora pris - det sista tillsammans med maken Harald, som illustrerade och gjorde omslagen till nästan alla hennes böcker.

Utomlands belönades Maria Gripe bland annat med Honor Award från New York Herald Tribune och Premio Nacional från spanska kulturministeriet.

Närmast sörjande idag är dottern Camilla, ett barnbarn samt brodern.