Fartkameror - en succé

Aftonbladet har tidigare i sommar kartlagt samtliga landets nya fartkameror och även berättat vilka som inte fungerar.

Vid årsskiftet ska 700 kameror vara i drift runt om i Sverige.

Men redan nu växer högarna med fortkörningsärenden hos utredarna vid Rikspolisens sektion för automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK, som har sitt högkvarter i Kiruna.

Krypterade bilder

Hittills har ungefär 3.300 ärenden om fordon som kört för fort kommit in till ATK sedan de nya kamerorna togs i drift för ett par månader sedan.

Men antalet ökar hela tiden.

- Kamerorna går ju dagligen och medan vi pratar så förändras ju siffran, säger Andes Drugge, chef för ATK.

Hur många av förarna som i slutändan döms till böter är oklart.

Det kan dröja upp till fyra veckor innan ärendet är klart men hittills har drygt 600 fått straff.

200.000 per år

Bara en sak är säker - antalet bötfällda kommer att bli fler.

- I värsta fall kommer vi att behöva kapacitet och hantera 200.000 ärenden per år, säger Anders Drugge.

Idag finns 21 handläggare och fyra poliser anställda vid ATK.

Prognosen är det dubbla - 41 respektive sju.

Bilderna från kamerorna landar direkt i handläggarnas datorer.

- Kameran tankas av digitalt och går sedan på säkra linjer upp till oss i Kiruna, berättar Drugge.

Bilden är krypterad och går bara att öppna i handläggarnas datorer.

Av de bilder som granskas så rivs bara fotografier med utryckningsfordon eller där föraren inte går att identifiera.

Enligt Drugge är det få fortkörare som försöker skyla ansiktet eller på annat sätt dölja sin identitet.

Ska rädda 30 liv per år

- En del av bilderna är påverkade av väder och vind. Men vi ser ingen tendens som pekar på att folk tar på sig en tomtemask eller så.

Handläggarnas uppgift är att ta fram bilägarens namn via bilregistret.

Fotografier från körkortsregistret används sedan för att identifiera föraren.

Av de drygt 600 som hittills bötfällts har bara ett tiotal ärenden gått vidare til åtal.

Målet med kamerorna är att få ner hastigheten på vägarna, vilket enligt Vägverket skulle rädda upp till 30 liv per år.

Kamerorna har placerats ut på vägar eller vägsträckor som drabbats av olyckor tidigare.

Projektet ska så småningom utvärderas.

Men polisen har redan upptäckt en bonuseffekt - möjligheter att spåra brottslingar, på samma sätt som man gjort med hjälp av kamerorna som ingick i försöket med trängselskatt i Stockholm.