Singel-Hanna: ”Min hjärna kan inte hantera tjänsteresor”

NYHETER

Vid nattklubbens nödutgång står en kille och vinkar att vi ska skynda oss in. Jag ler tacksamt.

Stället är överfullt och det är alltid skönt att slippa köa. Fast med facit i hand vet jag att det hade varit värt varje minut.

Killgänget, som den obetalda inkastaren tillhör, gör allt för att stjäla uppmärksamhet från varann. De showar, dansar och bjuder på sig själva på ett charmigt berusat sätt.

Kvällen med dem blir otippat en av de roligaste på länge, trots att jag egentligen borde varit hemma och umgåtts med farbror Feber.

Ska dessutom arbeta i morgon.

Fast så länge chefen är med ser jag inget hinder att fortsätta.

Det är ju inte jag som behöver fatta beslut i morgon bitti.

Vi stannar till stängning och avslutar med fyllesnack över en konjak på hotellet.

När jag vaknar är jag varken pigg eller speciellt frisk. Inser att jag glömt min kofta på krogen och att jag sovit över frukosten. Min hjärna kan inte hantera tjänsteresor. Så fort jag sätter mig på planet tror den att vi är på semester. Dumma, dumma den.

Singel-Peter: ”De tjejer jag gillar – gillar inte mig”