Rädslan vann i Landskrona

Men Julia och Enis vågar bryta gränserna

1 av 5 | Foto: mats strand
i landskrona syns invandrarna Visserligen finns det många invandrare i Landskrona, jämfört med andra svenska städer. Men den stora skillnaden är att de inte är undanskuffade i någon avlägsen förort. Alla tomma lägenheter i Landskronas centrum fylldes på 1990-talet med flyktingar från Bosnien, Kosovo och Mellanöstern. Här, utanför ett kafé på Östergatan, sitter gästerna och röker vattenpipa.
NYHETER

LANDSKRONA

Gissa vem som kommer på middag?

En 16-årig alban med kedja runt halsen och gnistrande glasdiamanter i öronsnibbarna.

Han heter Enis Gashi och ser ut ungefär som unga, tuffa invandrargrabbar brukar göra.

Den han kunde komma hem till middag hos heter Julia Hansveden, 18 år och blond, en typisk infödd svensk.

Enda kruxet är att hennes pappa är en av de ledande sverigedemokraterna i Landskrona. Jan Hansveden har aldrig varit politiskt aktiv, han har ägnat sig åt sin flyttfirma, men nu är han besjälad av tanken att stoppa invandringen och, som han säger, öka tryggheten för stadens invånare.

- Så mycket etniska grupper" Den här mångfalden. Det är en otrygghetsbild som kommit till Landskrona.

Trygghet är ett ord som man hör överallt i Landskrona.

Ordningsvakter patrullerar

Kommunen har gjort utredningar om tryggheten. Eftersom det finns alldeles för få poliser har kommunen städslat nio "blåjackor", plusjobbare och projektanställda som iförda blågula jackor vandrar runt i centrum och pratar med ungdomar.

Dessutom har man anställt åtta ordningsvakter som patrullerar i stan på fredag- och lördagkvällarna.

Polisen, å sin sida, ska få tio nya tjänster. Det löftet är så nytt att det formella beslutet inte hunnit fattas av länspolisen, och det ligger nära till hands att trygghetsmanin från myndigheterna har med sverigedemokraternas framgångar att göra.

Jan Hansvedens dotter Julia är sedan två och ett halvt år tillsammans med Enis, vars föräldrar flydde till Sverige från Kosovo för 15 år sedan. Enis och Julia sitter på en bänk utanför biblioteket, två glada ungdomar som fnissar och pratar om sina framtidsplaner.

Enis vill bli svetsare eller arbeta med ungdomar.

Julia vill bli kläddesigner.

Är de en bild av trygghet?

Inte alls!

16-årige Enis är nämligen inte den ende som kommer på middag; han följs av flera tusen andra kosovoalbaner, bosnier och araber från Mellanöstern.

Först teko, sedan varven

Landskrona var fram till mitten av 1980-talet en typisk svensk industristad med traditionella svenska näringar, tekoindustrin och det stora varvet.

Men så kom tekokrisen och sedan varvskrisen och försatte staden i djup depression.

3000-4000 människor lämnade Landskrona. Stora delar av centrum tömdes.

Det fanns 900 tomma lägenheter.

Mentalt har staden inte hämtat sig än.

Är det därför människorna i Landskrona är så otrygga?

Hur kan ett parti som sverigedemokraterna, så löst i kanterna att det knappt är ett parti, segla upp som valets stora segrare med 22 procent av rösterna?

De har inget annat i huvudet än trygghet och invandring. När jag frågar Jan Hansveden, som nu ska ta plats i kommunfullmäktige, vilken som är den viktigaste frågan efter trygghet, säger han:

- Det ber jag att få återkomma till.

Trygghetsmanin är inte exklusiv för sverigedemokraterna. Folkpartiets lokala valmanifest började så här:

"Allt fler Landskronabor känner sig otrygga, ofta finns det fog för det."

Folkpartiet fick också 22 procent av rösterna.

Socialdemokraternas lokala valmanifest börjar med följande rubrik:

"Trygghet, välfärd och arbete"

Sossarna blev största parti med 32 procent av rösterna.

Men vad är det som är så otryggt?

Några fyllon som grälar

När jag går runt i Landskrona ser jag två fyllon som grälar om fyra flaskor cider. En full kvinna pekar på mig och säger något.

Det är allt.

Sedan 1970-talet finns en massa knarkare i Landskrona. Polisen har namnen på 240 tunga missbrukare. De står för en stor del av det som kallas vardagsbrott: inbrott, stölder och sådant.

Men det är inte knarkarna - nästan alla infödda svenskar - som ordet trygghet handlar om.

Det handlar om invandrarna.

Och i ett avseende skiljer sig Landskrona verkligen från alla svenska städer.

Invandrarna bor mitt i stan

I alla andra svenska städer är invandrarna förpassade till städernas ytterområden. Där lever de sina liv långt borta från de etniska svenskarna.

Vi behöver inte beblanda oss.

Men i Landskrona tömdes stora delar av centrala staden efter varvskrisen.

Fastighetsägarna skrek efter hyresgäster.

De tomma lägenheterna i centrum fylldes på 1990-talet med flyktingar från Bosnien, Kosovo och Mellanöstern. Andelen människor med invandrarbakgrund är hög, 21 procent av kommunens 40 000 invånare, nästan dubbelt så hög som riksgenomsnittet..

Och här finns invandrarna mitt i stan. Vart man än vänder sig ser man - svartmuskiga män! Kvinnor med sjal på huvudet! Killar som ser ut som Enis!

En kommunal tjänsteman säger att detta fått till följd att affärslivet flyttat någon annanstans. Helsingborg. Köpcentra söder om Landskrona.

- De som har pengar handlar inte i centrum.

Naturligtvis har det plötsliga inflödet av flyktingar medfört att de traditionella problemen med socialt utanförskap, och därmed brottslighet, ökat.

Brottsligheten är hög i Landskrona, men inte sensationellt hög.

Det totala antalet anmälda brott per 100 000 invånare ligger något över riksgenomsnittet. Antalet anmälda våldsbrott ligger betydligt över.

Vilka står för våldsbrotten?

Fem väskryckningar i år

Personrånen fördubblades mellan 2005 och 2006, från 30 till 60 anmälda brott, och biträdande närpolismästaren Mats Karlsson säger att "en stor del av rånen begås av invandrarungdomar".

Men han vet inte hur stor del.

Våldsbrott utomhus där offret är obekant med gärningsmannen har också ökat, från 44 år 2004 till 67 stycken år 2005.

Men dessa våldsbrott är de traditionella: ensam berusad man på, i anslutning till eller på väg hem från krogen får stryk av för honom okänd person. Ett typiskt mönster för våldsbrott utomhus, även i städer med få invandrare.

Om man är tant med handväska i Landskrona, däremot, kan man känna sig lugn.

I år har det varit fem väskryckningar, vilket är lite jämfört med andra städer.

Så varför har ordet trygghet blivit ett mantra för de stora partierna i Landskrona? Hur kunde sverigedemokraterna segla upp som valets sensation?

Lägre kommunalskatt

Låt mig tillägga att det inte beror på arbetslöshet eller att här finns horder av socialbidragstagare.

Antalet arbetssökande är bara ett par procent högre än genomsnittet i landet. Antalet socialbidragstagare ligger i vissa kategorier över riksgenomsnittet, i andra under.

Inte heller beror det på att kostnaden för invandrare drivit upp skatten till outhärdliga höjder.

Kommunalskatten är en krona lägre än riksgenomsnittet.

Enda sättet som Landskrona skiljer sig dramatiskt från resten av Sverige på är att här ser man flyktingarna och invandrarna.

"Om tio år har jag flyttat"

Enis Gashi sitter på bänken utanför biblioteket och är ganska nöjd med tillvaron. Jag frågar vad han gör om tio år.

- Då har jag flyttat från Landskrona och jobbar någon annanstans.

Julia?

- Jag är kläddesigner och arbetar med mode.

Sista ordet går till Julias pappa Jan, nyvald fullmäktigeledamot för sverigedemokraterna, en man som gick till val på en enda fråga - tryggheten.

Vad säger han om Julias och Enis förhållande?

- Kärleken känner ju inga gränser...

Peter Kadhammar