I dödens farstu

NYHETER

Jag är egentligen hårdrockare. Jag vet, det låter som ett dåligt skämt. Det är ju bara ”grymt feta beats” hit och ”funkig disco” dit, men i mina mörka tonår lyssnade jag till Metallica och annat oväsen. Paradise City var dansmusik och jag fyllde väggarna med bilder av sådana där håriga saker, Flying V-gitarrer och läderknuttar.

Jag återtog lite av det där när jag i helgen helt omoraliskt knallade ner till Trädgår’ns Gentlemanfest och såg testosteronets största ambassadörer Mustasch. Det var som att återuppleva en oskuldsfull tid av melodiska bassolon, svettiga adrenalinstinna män och unken bärs.

Fast i den uppdaterade versionen var ölen snordyr och efter en timme fick jag lite ont i öronen och längtade efter Simply Red. På måndag spelar Iron Maiden på Scandinavium. Då dansar gubben igen!

Jonas Dahlström

Allt om Göteborg

Tidigare krönikor:

Klubben går på maskerad

Singer/songwritersjukan

Hänge dig hösten

Åldersnoja och stilfascism

”'grymt feta beats' hit och 'funkig disco' dit”