Glöm shoegazing, om du är poet

NYHETER

Shoegazing är ingenting för en poet. Nog för att det passade introverta, engelska musiker som helst klampade runt på gitarrmattor. Men att titta ned på sina, i poetens fall, regelmässigt trasiga skor, är ofördelaktigt för en modern poet.

En poet förväntas vara våldsamt feministisk, utan rädsla för vitögats sanning och lögn. Ta New York-baserade Carolee Schneeman, som i verket Interior Scroll läste från ett papper som hon drog ur sin vagina.

Eller så ska poeten vara som isländske Sjón; en grundstomme i den undergroundscen som gav mark åt 80-talets Sugarcubes och Björk. Nu dubbelt aktuell, dels med manuset till Islands första splatterfilm Reykjavik whale watching massacre, dels som en av programpunkterna på 00-TAL:s poesifestival (se artikel).

Sjón har laborerat med texter kallade "litterär punk". Ingen shoegazing där inte. Ingen punkare, förutom hobbypunkaren, slår ned blicken inför motståndaren.

Se därför alltid upp, det kan vara någon som ser tillbaka.

Ida Lithell

Allt om Stockholm

Tidigare krönikor:

Upphetsande battle, tack

Ska vi byta grejer med varann?

Ulf och jag

Hur många kom när bandet Inställt spelade?

Kalla det jippo eller zombieinvasion

Vi hungrar efter samtidskonst

"Hon läste från ett papper som hon drog ur sin vagina"