Därför blir det storm

NYHETER

Död, kaos och förstörelse är ofta stormens effekt.

Men vilken är dess drivkraft.

Aftonbladets meteorolog reder ut bergreppen.

HÅRD VIND Lerkils hamn, utanför Kungsbacka söder om Göteborg, i går. På västkusten blåste det som mest 39 sekundmeter på söndagen.Foto: ROLF ANDERSSON
HÅRD VIND Lerkils hamn, utanför Kungsbacka söder om Göteborg, i går. På västkusten blåste det som mest 39 sekundmeter på söndagen.Foto: ROLF ANDERSSON

Stormen Per dundrade i går in över sydvästra Sverige.

Den ställde till kaos på det småländska höglandet, kom upp i den rasande vindstyrkan 40 sekundmeter i byarna när den nådde Hanöbukten – för att sedan fortsätta mot Gotland.

Men varifrån kom den?

Föds på Atlanten

Stormars uppkomst är en komplicerad process. Våra stormar föds någonstans ute över Atlanten i en front som bygger på att det är starka temperaturkontraster mellan kall, torr luft i norr och varm, fuktig luft vid ekvatorn.

– Den stora temperaturskillnaden, tillsammans med att vattnet i Atlanten och Nordsjön just nu är varmare än vanligt, gör att det bildas energiströmningar som skapar fler och kraftigare lågtryck. Lågtrycken rör sig sedan med luftströmmarna in över Skandinavien – och då följer stormarna, förklarar Aftonbladets meteorolog Niklas Sondell vid norska meteorologiinstitutet.

Har det inte varit ovanligt många stormar här den senaste tiden?

–?I december och januari är det vanligt med kraftiga lågtryck. Den senaste tiden har vindriktningarna styrt stormarna mot Skandinavien och det är mest en slump, säger Sondell.

SMHI vägrar döpa naturfenomenen

Varken Per eller Gudrun är svenska stormar?–?i alla fall inte till namnet.

Svenska SMHI vägrar nämligen att döpa väderfenomen.

Läs mer om stormens härjningar

Karin Moberger