”Han dog i min famn”

Charbel, 27 kämpade för pojkens liv

”Jag förstod direkt att något fruktansvärt hänt”, säger Charbel Khadra som såg mördaren springa från platsen.
Foto: Kai Rehn
”Jag förstod direkt att något fruktansvärt hänt”, säger Charbel Khadra som såg mördaren springa från platsen.
NYHETER

NORRAHAMMAR

Tobias, 8, hade bara 50 meter kvar till hemmet när han överfölls bakifrån.

– Den lille pojken låg på marken, jag lade en jacka över honom och höll hans huvud i famnen, berättar Charbel Khadra, 27.

Tillsammans med sin flickvän Therese Nilsson, 20, och en arbetskamrat, kom Charbel körande genom Norrahammar strax före klockan 13 i går.

De var på väg till Reklambruket, ett tryckeri, för att börja eftermiddagsskiftet klockan 13.30.

– Precis efter järnvägsövergången såg vi att något hade hänt, en man rusade i väg och i snön på marken låg en pojke, säger Charbel som sprang fram för att se om han kunde vara till hjälp.

Blödde från såren

– Jag förstod direkt att något fruktansvärt hänt, pojken blödde från flera sår. Bredvid honom låg hans skolväska.

Charbel handlade instinktivt. Svepte sin jacka kring den lilla kroppen, höll huvudet i knät, försökte stoppa blodflödet.

– Men det kändes som om han slutade att andas, att allt redan var förbi.

– Det kom fler och fler människor, alla försökte hjälpa. Någon sprang in på sjukhemmet där borta för att få tag i sköterska eller läkare, jag tror också att någon sprang efter knivmannen.

Peter Hult, som också var på väg till Reklambruket, passerade mordplatsen på Hammarvägen precis när gärningsmannen flydde.

Kniven i handen

– Han sprang med armen högt i luften och i handen glimmade en kniv. Herregud, vad har hänt? tänkte jag och hoppade ur bilen. Då satt det redan människor intill pojken som låg i snövallen mot gatan.

– Jag stoppade flera bilar och frågade om någon var sjukvårdskunnig, en kvinna anmälde sig direkt. Samtidigt kom det personal från sjukhemmet, här bredvid.

”Går inte att fatta”

Polisen upprättade en ledningsgrupp på platsen och hörde under eftermiddagen alla vittnen.

Charbel Khadra överlämnade en plastsäck med sina blodiga kläder och berättade vad han upplevt.

– Att ett litet barn kan mördas så här mitt på gatan, det går inte att fatta. Ingen som var här och såg kan glömma.