Så fungerar rättspsykiatrisk vård i Sverige

400 döms till vård på obestämd tid varje år

NYHETER

Den som begick ett allvarligt brott, men samtidigt var påverkad av en allvarlig psykisk störning, kan inte dömas till fängelse i Sverige.

Påföljden blir i stället psykiatrisk vård.

I maj 2005 vårdades 1 400 personer som dömts till rättspsykiatrisk vård.

Varje år döms cirka 55 000 personer för brott i Sverige. Av dessa döms cirka 14 000 till fängelse och cirka 400 till rättspsykiatrisk vård, enligt Rättsmedicinalverket.

Av 7 915 dömda grova våldsbrottslingar 2005 dömdes 97 personer, motsvarande 1,2 procent, till psykvård.

600 undersökningar varje år

När en person är misstänkt för ett allvarligt brott så kan rätten fatta beslut om en psykiatrisk undersökning.

Det finns två typer av undersökningar. Dels kan man göra en mindre undersökning för utfärdande av läkarintyg, ett så kallat § 7-intyg, och dels kan en mer omfattande rättspsykiatrisk undersökning (RPU) utföras.

Ungefär 600 personer genomgår varje år en rättspsykiatrisk undersökning, enligt Rättsmedicinalverket.

De vanligaste brotten personerna är misstänkta för är mord eller dråp, sexualbrott, misshandel, olaga hot eller mordbrand.

Vid undersökningen som tar minst fyra veckor, får den misstänkte samtala med bland annat rättspsykiater, socionomer och psykologer. De gör sedan en bedömning som resulterar i ett utlåtande från rättspsykiatern till rätten som sedan fattar beslut i frågan.

Kortare tid än fängelse

En person kan dömas till rättspsykiatrisk vård med eller utan särskild utskrivningsprövning. Om man tror att gärningsmannen kan återfalla i brott ges utskrivningsprövning.

Enligt Socialstyrelsen är 80 procent av fallen som gäller grova brott förenade med särskild utskrivningsprövning.

I maj förra året vårdades 1.400 personer som dömts till rättspsykiatrisk vård, 900 av dem med särskild utskrivningsprövning.

Hur länge den dömde personen vårdas, bedöms utifrån den enskilda personens vårdbehov.

Många har riktat kritik mot att de som döms till vård får sitta i förvar betydligt kortare tid än de som döms till fängelse. De som döms till vård för mord eller dråp blir fria efter en vårdtid på i genomsnitt fyra till fem år. Genomsnittstiden i fängelse för motsvarande brott är sju år.

När det inte längre finns risk för återfall i allvarlig brottslighet, ska vården upphöra. Beslutet fattas av länsrätten och personen släpps då fri.

Skärpning av krav

Nyligen meddelade regeringen att man vill införa villkorlig frigivning för personer som dömts till rättspsykiatrisk vård. Det innebär att de frigivna som inte tar sin medicin eller missbrukar ska de kunna tas in för vård igen.

– I dag går det ju att förskriva medicin, men du kan inte tvinga någon att ta den och du kollar inte upp det. Där kan man tänka sig förändringar, sade justitieminister Beatrice Ask till Svenska Dagbladet.

Om rättspsykiatrisk vård:

Susanna Vidlund