Björn och Bennys rival förnedrades

Peter Kadhammar om när den kreativa processen bir en rättsprocess

KONSTTVISt Carl-Johan Seth (t v) mötte i går Björn Ulvaeus och Benny Andersson i rätten. Tingsrättens uppdrag är att avgöra hur mycket Seths manus bidragit till musikalen Kristina från Duvemåla.
Foto: MARCO GUSTAFSSON
KONSTTVISt Carl-Johan Seth (t v) mötte i går Björn Ulvaeus och Benny Andersson i rätten. Tingsrättens uppdrag är att avgöra hur mycket Seths manus bidragit till musikalen Kristina från Duvemåla.
NYHETER

Stockholms tingsrätt behandlade i går en fråga som är svårare än de flesta, nämligen den kreativa processen.

På ena sidan satt Benny Andersson och Björn Ulvaeus, något så unikt som två svenska världsstjärnor.

På den andra satt dramatikern Carl-Johan Seth, okänd för den breda allmänheten, och därför tvungen att inför rätten betona sin erfarenhet, kunnighet och professionalism.

Frågan som skulle besvaras var hur mycket Seth bidragit till musikalen Kristina från Duvemåla.

Seth säger att han skrev librettot som ligger till grund för föreställningen, Andersson och Ulvaeus säger att Seths manus inte gick att använda.

För Carl-Johan Seth var det en förnedrande dag, oavsett vad han gjort eller inte gjort. Det måste vara tungt att höra att det man bidragit med var hopplöst, feltänkt, otympligt.

– Det var som att gå i gyttja, sa Björn Ulvaeus.

Han och Benny Andersson ser nästan likadana ut. Håret är kammat på samma sätt och ungefär lika långt, de har likadant skägg, likadana rektangulära glasögon med stålbågar, liknande kavajer.

De är som ett gammalt tryggt par som levt ett långt liv tillsammans, och stått varandra så nära att deras utseenden börjat smälta samman.

De behövde inte redogöra för sina meriter. Men när de berättade om sitt skapande var det inte två världsstjärnor som talade, det var två konstnärer som tvivlade på den egna förmågan. Benny Andersson beskrev hur han tänkte sig musiken:

– Jag tyckte att det skulle vara ett symfoniskt byggt verk. Det kanske låter pretentiöst?

Och:

– Det var prestationsångest. Man gav sig ut för att tolka den svenska litteraturens guldtackor.

Andersson använde den defensiva formen ”man”, han sa inte jag eller vi. Ulvaeus avlöste Andersson i vittnesbåset. Han sa att de efter Chess ville göra åtminstone en musikal till, ”något ordentligt”. Efter mycket grubblande bestämde de sig för att dramatisera Vilhelm Mobergs Utvandrarepos.

Ulvaeus berättade om vakna, ångestfyllda nätter, skräcken för kritikernas dom.

De behövde någon som kunde skriva manus som band ihop verket och musiken.

Vilhelm Mobergs dotter Eva tipsade om Carl-Johan Seth.

De bildade ett bolag tillsammans med honom, men insåg sedan att hans manus inte höll. Arbetet lossnade först sedan regissören Lars Rudolfsson och dramaturgen Jan Mark i rasande fart skrev ett nytt.

Men enligt det ursprungliga avtalet har Seth fortfarande en tredjedel av upphovsrätten. Andersson och Ulvaeus har stämt honom för att komma ur avtalet.

Därmed kan Carl-Johan Seth sälla sig till den långa rad av kompositörer/författare/dramatiker som anser sig bestulna av berömda kolleger. ”John Lennon stal min låt.”

En kreativ process är svår och fylld av känslor. När Seth vittnade blev det stundom högljutt, och han snäste åt Anderssons och Ulvaeus advokat:

– Du har uppenbarligen inte förstått skillnaden mellan litterär och dramatisk framställning. Därför kan du föra ett resonemang som är så jäkla konstigt!

Han hävdade att han lämnat ifrån sig sitt manus till regissören Rudolfsson, som gjort en normal bearbetning, men ”i allt väsentligt” följt Seths ursprungliga libretto.

Carl-Johan Seth har hittills tjänat fem miljoner kronor på Kristina från Duvemåla,

– Hellre ge en människa betalt för något han inte gjort än att media ska skriva att vi lurat en gubbe, sa Benny Andersson.

Om Kristina från Duvemåla blir en succé i USA kommer det att bli många fler miljoner. Men rättegången handlade knappast om pengar. Den handlade om kreativitet, stolthet, att få erkännande för det man gjort.

Bara på en punkt verkade Andersson och Ulvaeus vara överens med Carl-Johan Seth.

Det var han som kom på den viktiga titeln, Kristina från Duvemåla.

Rättegången fortsätter i dag.

Tidigare artiklar

Peter Kadhammar