De farligaste får inte vård

Hälften av platserna i psykvården har försvunnit på elva år

1 av 15
Tobias, 8, höggs ihjäl på väg till skolan.
NYHETER

Hälften av antalet slutna platser har försvunnit från svensk psykvård de senaste elva åren.

Ofta är det de svårast sjuka som kan bli farliga som inte får hjälp.

– Nu måste något göras, säger Anders Milton, psykiatrisamordnare.

Aftonbladets granskning av den svenska psykvården visar att antalet slutna platser har minskat från 8?372 år 1995 till bara cirka 4?300 förra året – och minskningen fortsätter.

Samtidigt visar psykiatriutredningen att de som oftast blir utan kvalificerad vård är de som behöver den mest: Psykiskt sjuka människor med drogmissbruk som kan bli farliga för sig själva och andra.

När människor med denna riskdiagnos söker hjälp i psykiatrin skickas de ofta vidare till missbrukarvården, som inte heller vill ta ansvaret utan skickar dem vidare.

– Problemet är att om denna lilla grupp inte fångas upp så kan det sluta med att de använder våld mot sig själva eller mot andra, säger Anders Milton.

Vårdplatserna räcker inte

Orsakerna till att psykvården misslyckas att ta hand om de svårast sjuka och därmed allra farligaste människorna är flera:

De slutna vårdplatserna räcker inte till, framför allt inte i storstadsområdena.

Den allmänna psykiska ohälsan i samhället ökar pressen på psykvården.

Brist på samordning inom psykiatrin.

Efter mordet på utrikesminister Anna Lindh lovade ansvariga politiker större resurser till psykiatrin.

Men en granskning av antalet slutna vårdplatser visar motsatsen: Under de tre och ett halvt år som gått sedan mordet har ytterligare minst 300 platser försvunnit.

Psykiatriutredningen och intresseföreningar konstaterar att i de flesta län fungerar inte samarbetet mellan kommun, landsting och missbrukarvård.

Inte ens i regeringen finns ett samlat grepp. Ansvaret för psykvården delas av sex olika ministrar.

I psykiatriutredningens slutbetänkande krävs bland annat mer pengar och bättre samordning.

– Jag hoppas att regeringen vill ta tag i denna fråga och genomföra förändringar redan under hösten, säger Anders Milton.

”Förödande”

Intresseföreningarna som värnar de psykiskt sjukas intressen har krävt en förändring under lång tid utan att få gehör.

– Det finns flera brister men en av de största är naturligtvis att det saknas vårdplatser i framför allt storstäderna, säger Kjell Broström, Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH).

– En människa som krisar och söker hjälp ska inte bli avvisad. Det skapar en vanmaktskänsla som kan vara förödande.

Rakel Lundgren, Schizofreniförbundets ordförande, betonar att man inte vill se en återgång till den gamla tidens mentalsjukhus.

– Psykiatrireformen var egentligen bra, problemet var att det gick för fort och att man sedan inte satsade tillräckligt på öppenvården.

– Nu har vi fått nya läkemedel som fungerar. Men då måste man också börja arbeta på ett nytt sätt inom vården och inte gå kvar i de gamla fotspåren.

Tidigare vansinnesdåd

Vansinnesdåden fortsätter – precis som nedskärningarna av psykvården. Åttaårige Tobias blev det senaste offret. Aftonbladets granskning visar att ytterligare minst 300 platser försvunnit sedan utrikesminister Anna Lindh mördades och politikerna lovade bättre resurser till psykvården. Reportern Thomas Gustafsson har träffat en av de psyksjuka mördarna. I dag är han frisk och fri – och kräver hårdare tag.

Thomas Gustafsson