E-mobbning drabbar var tredje skolelev

Östra gymnasiet har nolltollerans mot mobbning.

NYHETER

Den nya sortens mobbning är elektronisk och sker utanför skoltid. Var tredje elev drabbas, men det är svårt att komma åt.

– Vi har nolltollerans mot mobbning hos oss, säger Ann-Britt Wincent, rektor på Östra gymnasiet.

Det juridiska ansvaret för mobbning vilar på skolledningen. Enligt lagen ska det finnas tydliga åtgärder att använda i förebyggande syfte och för att komma tillrätta med redan uppkomna fall. I många kommuner har nätmobbningen inte hamnat högt på dagordningen trots att larmrapporterna har avlöst varandra under flera år. Men på Östra gymnasiet finns problemet inskrivet i handlingsplanen.

– Ända sedan lagen trädde i kraft i april så har vi mobiliserat personal och elever för det här, säger Ann-Britt Wincent.

Var tredje drabbas

Enligt kamratföreningen Friends drabbas var tredje barn och tonåring av e-mobbning. Det handlar om allvarliga kränkningar som läggs ut till allmän beskådan på olika ungdomssajter, ofta med bild på offret. Det är inte heller ovanligt att det förekommer rena hot som är anmälningsbara enligt brottsbalken. På Östra gymnasiet får varje elev skriva under ett kontrakt när de får tillgång till skoldatanätet, och i det så förbinder de sig att respektera varandra och ha vårdat språk. Både på nätet och i verkliga livet.

Fungerar det?

– Inget är så bra att det inte kan bli bättre. Vi har organiserat oss så att vi även har vuxenstödjare och kamratstödjare, säger Ann-Britt Wincent.

Föräldrarna måste markera

Ett av det största problemet med e-mobbning är att få vuxna tycks ha en aning om vad som händer på nätet.

– I skolan kan lärarna kontrollera datoranvändandet i hög utsträckning. Men när skolan är slut så tappar man den kontrollen. Då är det viktigt att föräldrarna går in och markerar allvaret i det här, säger Ann-Britt Wincent.

Eu satsar 400 mijoner

Utsatta elever kan nu sätta sitt hopp till EU som har satt fokus på problemet. I tisdags uppmärksammades barns säkerhet på internet för fjärde året i rad över hela världen genom en särskild dagl.

EU satsar under fyra år över 400 miljoner kronor på åtgärder för att göra internet och mobilvärlden säkrare.

Frågan kvarstår dock när pengarna kommer barnen till hjälp.

Erik Wiman, Frida Sjödin