Hotet mot den svenska modellen

Efter Vaxholmsdomen: I dag debatteras frågan i Sveriges Riksdag

NYHETER

Apartheid på svensk arbetsmarknad och risk för lönedumpning.

Det var några av reaktionerna när EG-domstolen i december underkände blockaden av ett lettiskt bygge i Vaxholm.

I dag debatteras frågan i Sveriges Riksdag.

Efteråt kan du chatta med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m).

Domen i december slog ner som en bomb på svensk arbetsmarknad. Enligt EG-domstolen gick fackförbundet Byggnads för långt när de satte det lettiska företaget Laval i blockad i samband med ett skolbygge i Vaxholm. Eftersom Laval redan tecknat kollektivavtal hemma i Lettland var det fel av Byggnads att också kräva svenskt kollektivavtal.

Reaktionerna var många. Nu skulle det bli fritt fram för låga lettiska löner på svenska byggarbetsplatser.

Arbetsrättsligt Vilda Västern

Risk för lönedumpning, sa Byggnads ordförande Hans Tilly. En form av apartheid, sa LO:s vice ordförande Erland Olauson och EG-rättsforskaren Jörgen Hettne beskrev läget efter domen som ett arbetsrättsligt Vilda Västern. Till och med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) var besviken.

– Det här inskränker konflikträtten på svensk arbetsmarknad. Men jag tror inte att verkningarna kommer att bli så stora, sa han.

Andra var inte lika säkra. Vänsterpartiets ledare Lars Ohly krävde utträde ur EU och i dag skriver han på aftonbladet.se att ”tiden för fromma förhoppningar om EU som ett löntagarprojekt är ute. Det är dags för handling.”

Ändring av lagen

I dag debatteras frågan i Sveriges Riksdag med bland annat Sven Otto Littorin. Efter EG-domen flaggade han för en ändring av den så kallade lex Britannia-lagen som ger svenska facket rätt att tränga undan utländska kollektivavtal till förmån för de som gäller i Sverige.

Även LO har krävt ändring av lagen som styr utländsk arbetskraft i Sverige.

– Ändras inte den svenska lagen får svenska och utländska företag olika villkor på den svenska arbetsmarknaden, vilket öppnar för försämringar, sa LO-ordförande Wanja Lundby Wedin i samband med domen.

I vår kommer Arbetsdomstolen att fatta ett slutgiltigt beslut i frågan om Byggnads gjorde fel i Vaxholm. Efter EG-domstolens beslut är det troligaste att AD går på samma linje och ger det svenska facket bakläxa.

FAKTA

Vaxholmskonflikten

Juni 2004. Byggnads tar kontakt med det lettiska företaget Laval för att sluta kollektivavtal för skolbygget i Vaxholm.

September 2004. Laval tecknar avtal med det lettiska byggfacket. Förhandlingarna med det svenska facket strandar.

November 2004. Skolbygget i Vaxholm sätts i blockad. Arbetet fortsätter dock.

December 2004. Arbetsdomstolen avslår i ett tillfälligt beslut det lettiska företagets krav om att blockaden ska stoppas. Vid jul avbryts arbetet på skolan.

Februari 2005. Laval och Vaxholms kommun beslutar avbryta samarbetet. Blockaden upphör.

Mars 2005. Den svenska Arbetsdomstolen behandlar Vaxholmskonflikten.

April 2005. Arbetsdomstolen konstaterar att konflikten inte strider mot svensk lag, men bestämmer sig för att fråga EG-domstolen innan den fattar beslut.

Januari 2007. EG-domstolen tar upp Vaxholmskonflikten, eller Lavalmålet som det nu kallas, till muntlig förhandling. Den svenska regeringen försvarar den svenska modellen.

Maj 2007. EG-domstolens generaladvokat Paolo Mengozzi föreslår att domstolen ska besluta att de svenska fackens möjligheter till konfliktåtgärder inte strider mot Europarätten.

December 2007. EG-domstolen kommer fram till att Byggnads blockad i Vaxholm var omotiverad eftersom den innebar ett hinder för friheten för tjänster inom EU.