Hade han varit tyst hade han överlevt

NYHETER

KARLSKRONA.

En pojke i mopedgänget har berättat att 15-årige Simon stapplade mot grinden och skrek:

– Aj, skjut inte, skjut inte en gång till!

I går slog det mig att om Simon inte hade skrikit så kunde han ha levt nu.

Då hördes nämligen psykiatrisk och psykologisk expertis om vad som hände inom den 50-årige familjefadern när mopedgänget trängde in i hans trädgård natten mellan den femte och sjätte oktober.

Rättspsykiatern Peter Andiné, som i åtta veckor undersökt mannen, sa att 50-åringen fick en panikreaktion som inte gick att kontrollera.

– Agerandet sker på en i det närmaste omedveten nivå.

Detta har mannen själv berättat om, och i ett avseende är han en idealisk person att ha i en domstol. Han är oförmögen att ljuga, enligt Andiné.

Sven-Åke Christiansson, professor i psykologi och expert på människors agerande under stress, kompletterade psykiaterns bild 50-åringen.

17-åringen som anförde mopedgänget hade terroriserat mannen och hans familj i åratal. För dem var hemmet tryggheten: sonen i familjen vågade inte längre gå i skolan, mannen hade på grund av sina psykiska besvär slutat arbeta.

– I extrema hotsituationer flyr människor hem, sa Christiansson. Där har vi vår bas, vår trygghet.

Forskning har visat att efter attentaten 11 september 2001 i New York flydde människor hem, även om hemmen låg nära attentatsplatserna på Manhattan. Det hade varit mer rationellt att lämna stadsdelen men människor under extrem stress handlar inte rationellt.

Hemmet är säkerheten.

Natten mellan den femte och sjätte oktober trängde mopedgänget in i familjens trädgård. 17-åringen bankade på familjens dörr.

Det fanns ingenstans dit 50-åringen, en man vars döttrar brukade klaga på att han var konflikt-rädd, kunde fly.

– Vid extrem stress och panik tänker vi inte på andras säkerhet utan på vår egen och våra barns, sa Christiansson.

50-åringen är jägare. Han handlade instinktivt när han gick till vapenskåpet och hämtade hagelbössan. Den har en kolv utformad efter mannens axel. I förhör har han berättat att han bara lägger upp geväret mot axeln och skjuter: han träffar det han tittar på.

– I en paniksituation handlar vi per automatik och har inte förmågan att bedöma konsekvenserna, sa Christiansson.

Det var märkligt att höra välformulerade experter analysera ett händelseförlopp som i grunden var så primitivt, så explosionsartat. Under de korta sekunder allt skedde kunde inga ord i världen hindra 50-åringen. Han var inte möjlig att kontakta.

Christiansson diskuterade vilka ”beslutskriterier” som styrde mannen.

– Kanske att ingen skulle röra sig i trädgården. När ingen rörde sig var hotet borta. Då släpper paniken.

15-årige Simon stapplade mot grinden. Han var redan svårt sårad av ett skott i armen.

– Skjut inte! skrek han.

Simon stod sannolikt på knä när det andra skottet träffade honom i bröstet från en dryg meters håll. Rättsläkaren Peter Krantz sa att skottet var omedelbart dödande.

Det blev tyst och stilla i trädgården.

Då släppte paniken. 50-åringen gick in i huset och satte sig att vänta på polisen.

Rättegångens slut försenas

Rätten fattade i dag beslut att inhämta ett yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd angående den rättspsykiatriska utredningen på 50-åringen.

Man beslutade samtidigt att pläderingarna inte ska hållas innan yttrandet kommit, vilket innebär att hela rättegången försenas. I bästa fall kan yttrandet vara lämnat till rätten runt den 22 februari.