”Patientsäkerheten måste öka”

Regeringens utredare ska ta fram ny lagstiftning för en säkrare vård

NYHETER

Tryggheten för Sveriges patienter måste bli bättre.

Just nu utreds frågan på uppdrag av regeringen.

– I dag letar vi syndabockar i vården, det gagnar inte patienterna, säger Per-Anders Sunesson, utredningens huvudsekreterare till aftonbladet.se.

Elsie Bäcklund, 77, dog efter två månader av ångest och oro. Hon avled i lunginflammation, orsakad av föda eller uppkräkt maginnehåll.

I SVT:s ”Uppdrag granskning” kritiseras den vårdpersonal som skötte Elsie den sista tiden. Barnen krävde extravak till sin mamma, svårt sjuk och förlamad efter en allvarlig trafikolycka, men enligt barnen fick Elsie aldrig den omsorg som hennes tillstånd krävde. Den sjuksköterska som skulle ge henne mat via sond kunde inte tekniken. Elsie fick för mycket välling och lämnades ensam med sina spyor.

Barnen anmälde fallet till HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Där kom man fram till att inget fel hade begåtts.

”Ansvarsnämnden lämnar anmälan utan åtgärd,” löd beslutet.

Prövar enskilda individer

Samma sak gällde 98 procent av alla ärenden som kom in till HSAN under förra året. Så vad krävs för att en patient ska få rätt mot vården? Hur illa behandlad ska man känna sig?

– Vi prövar bara enskilda individer och granskar inte vården i stort. Vi vidtar åtgärder om någon av oaktsamhet har gjort ett fel i den medicinska behandlingen. Saker som beror på systemet kan vi inte göra något åt, säger Annika Marcus, generaldirektör för HSAN till aftonbladet.se.

– Bevisbördan ligger dessutom hos anmälaren. Möjligen är det så att människor förväntar sig mer av oss än vad vi faktiskt kan göra.

Om HSAN anser att ett fel har begåtts leder det till erinran eller varning. I sällsynta fall kan en läkare förlora sin legitimation. Om missnöjet rör behandlingen eller bemötandet kan patienten eller den anhörige vända sig till patientnämnden.

– Genom våra utredningar kan man få saker förklarade för sig, man kan få en ursäkt och vi kan jobba förebyggande. Jag tycker att vi kan göra ganska mycket, säger Åsa Rundquist, förvaltningschef på patientnämnden i Stockholms läns landsting.

Letar enskilda syndabockar

Men det kan bli mycket bättre. Förra året tillsatte socialminister Göran Hägglund en utredning som ska se över patientsäkerheten i Sverige.

– Inom andra högriskverksamheter som flyget, försvaret och kärnkraftsindustrin jobbar man sedan länge med ett systematiskt säkerhetsarbete. Där redovisar alla vilka misstag som begås och man tänker ut vad som kan göras bättre. Så är det inte inom hälso- och sjukvården. Där letar man istället efter enskilda syndabockar, säger Per-Anders Sunesson, utredningens huvudsekreterare.

– Patientsäkerheten måste öka. Den gagnas inte av att man jagar enskilda individer.

Om en ny lagstiftning hade hjälpt Elsie Bäcklund vet ingen. I hennes fall står ord mot ord. Men utredningens mål är att patientens situation ska bli bättre - och tryggare.

– Det här har varit ett ämne som hittills varit svår att mäta eller ens tala om i Sverige. För att minska det mänskliga lidandet liksom de kostnader som fel i vården medför krävs det att frågan tas på allvar, sa Göran Hägglund när han presenterade utredningen förra våren.

I december ska de lämna sina förslag.