Han räddades av sin mamma

Murat Kurnaz, 25, satt inlåst i Guantánamo – familjen visste inte om han var död eller vid liv

SLOGS FÖR SIN SON  I fem år satt Murat i Guantánamo. Hela tiden slogs mamma Rabiye för att han skulle släppas. I dag är Murat korthårig, skägglös och mår bra.
Foto: Krister Hansson
SLOGS FÖR SIN SON  I fem år satt Murat i Guantánamo. Hela tiden slogs mamma Rabiye för att han skulle släppas. I dag är Murat korthårig, skägglös och mår bra.
NYHETER

BREMEN. I fem år satt Murat Kurnaz, 25, inspärrad på Guantánamo.

USA ville släppa honom redan efter ett år – men den tyska regeringen vägrade ta hem honom.

Utan hans mammas envisa kamp hade han förmodligen aldrig blivit fri.

– Min mamma gjorde allt. Hon var överallt för att få mig släppt.

”Guantánamo är inget fängelse. Det är ett koncentrationsläger”, säger Murat Kurnaz om sin fångenskap. Bilden är tagen strax efter frisläppandet.
Foto: AP
”Guantánamo är inget fängelse. Det är ett koncentrationsläger”, säger Murat Kurnaz om sin fångenskap. Bilden är tagen strax efter frisläppandet.

I dagarna har Murat Kurnaz bok ”Fem år av mitt liv” kommit ut på svenska.

Det är en skakande berättelse om vad som hände honom i kölvattnet efter George Bushs krigsförklaring mot terrorismen.

Murat Kurnaz råkade befinna sig på fel plats vid fel tillfälle när hämndlystna amerikaner svepte över världen i jakten på Usama bin Ladin och al-Qaida.

Han fick betala ett mycket högt pris. Förutom att han förlorade fem år av sin ungdom miste han sin hustru som inte orkade vänta på honom.

– Nu mår jag bra igen, men det har varit en lång väg.

Jag träffar Murat Kurnaz på en kebabrestaurang i hans hemstad Bremen. Det luktar stekos och slamrar från köket.

Upptäckte islam i tonåren

Vid första anblicken är det inget i Murats utseende som avslöjar att han har turkiskt ursprung.

Han har ljusbrunt hår, ljus hy och ser ut som vilken annan bremenbo som helst.

– Jag är född här i Bremen och känner mig helt som en tysk.

Han växte upp i ett sekulariserat hem och hans barndom skiljde sig inte från många andra tyska barns.

Religionen upptäckte han under tonåren då han såg många av sina vänner fastna i kriminalitet och droger.

– Jag var inte särskilt religiös tidigare. Jag hängde på diskon och hade en massa flickvänner precis som alla andra unga tyska killar.

Hans första riktiga kontakt med islam fick han via väckelserörelsen Tablighi Jamaat.

– De arbetade för att hjälpa utslagna. Jag fascinerades av vad de gjorde.

Sommaren 2001 gifte han sig med Fatima.

Hon kom från släktens hemtrakter i Turkiet.

Några dagar innan USA inledde flygangreppen mot talibanregimen i Afghanistan reste Murat Kurnaz till Pakistan.

– Det var en resa jag ville göra innan jag och min hustru flyttade ihop. Jag ville lära mig allt om islam.

”Kändes säkert i Pakistan”

I Pakistan reste han, tillsammans med andra Tablighi-anhängare, till olika moskéer för att studera Koranen.

– Även när kriget bröt ut kände jag mig säker i Pakistan. Det kändes inte som det skulle spridas dit.

Men kriget hann i kapp honom. När han i december 2001 var på väg till flygplatsen för att åka hem till Tyskland stoppades flygbussen i Peshawar.

Såldes för 3 000 dollar

– Poliserna pekade ut mig direkt för att jag var ljusare i hyn än de andra på bussen.

– Det hjälpte inte att jag hade flygbiljett till Berlin och pass. Eller att min väska var full med presenter och sötsaker som jag köpt till min familj, bland annat en leksak till min fyraårige lillebror.

Den pakistanska polisen lämnade senare över Murat Kurnaz till amerikansk militär. I efterhand har han fått veta att han såldes för 3 000 dollar.

Amerikanarna förde Murat Kurnaz till ett fångläger i Kandahar i Afghanistan. Det var starten för hans helvete.

– De första fem dagarna hängdes jag upp i handklovar i en krok i taket. Jag fick hänga 6–7 timmar i sträck innan en läkare kom och lyssnade på mitt hjärta.

– Förhörsledarna frågade gång på gång var Usama bin Ladin fanns. De var inte intresserade av att ta reda på vem jag var.

Flera fångar var upphängda på samma sätt. Slag och hot tillhörde förhörsmetoderna.

– Killen som hängde framför mig klarade det inte. Han dog.

Murat Kurnaz torterades även med elstötar och fick huvudet nedtryckt under vatten. Flera gånger var han övertygad att hans sista stund var kommen.

Han såg ytterligare en fånge dö.

– Det var en kille i min ålder som de trampade ihjäl. Men det värsta var att de även slog och torterade barn och gamla. Den yngsta bland oss var nio år och den äldsta över hundra.

Efter drygt två månader flögs Murat Kurnaz till Guantánamo. Där fortsatte de ändlösa förhören och misshandeln.

– Guantánamo är inget fängelse. Det är ett koncentrationsläger. Enda anledningen till att de byggt det är att de kan behandla fångar värre där än om lägret byggts i USA.

Han kände sig som ”inspärrad i en grotta”. Totalt avskuren från yttervärlden under fem år.

– En av mina vänner har sagt att det är lite som Robinson Crusoe och det stämmer ganska bra.

Helt rentvådd i dag

Hans familj hemma i Bremen visste inte om han levde eller var död. Men hans mamma gav aldrig upp.

– Hon reste till Storbritannien och USA och gjorde allt för att få mig fri. Under sista året på Guantánamo fick jag tack vare hennes kamp äntligen träffa en advokat.

Samtidigt läckte den verkliga rättsskandalen ut.

De amerikanska myndigheterna signalerade redan 2002 att de ville släppa Murat Kurnaz, men den tyska regeringen ansåg att han var en säkerhetsrisk.

Skandalen briserade med full kraft när Murat Kurnaz, i augusti 2006, till slut kom hem till Tyskland. I dag är han helt rentvådd från alla anklagelser.

– Men jag har varken fått något skadestånd eller en ursäkt. Därför planerar jag att stämma regeringen.

FAKTA

FN KRÄVER ATT LÄGRET SKA BORT

Den tidigare amerikanska militärbasen Guantánamo Bay på Kuba har använts som fångläger av USA sedan kriget i Afghanistan 2002.

Där sitter i dag cirka 275 personer som USA stämplat som terrorister utan juridisk prövning.

Antalet fångar på Guantánamo uppskattas från början ha varit 600. En av dem var svenske Mehdi Ghezali från Örebro – men han släpptes från fånglägret i juli 2004.

Fångar betraktas av USA som ”illegala kombattanter” och de har därför inte samma rättigheter som krigsfångar enligt Genèvekonventionen.

Fånglägret har fått kraftig internationell kritik och anses bryta mot de mänskliga rättigheterna.

Förra året krävde FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon att lägret skulle stängas.