Läs ungdomars egna berättelser

NYHETER

De unga som hör av sig till Bris ringer in eller mejlar. Deras problem och deras berättelser varierar, här följer ett axplock av hur det kan låta.

OBS! Barncitaten är autentiska, men vissa uppgifter är förändrade för att garantera att inget enskilt barn kan identifieras .

Hej, jag har självmordstankar varje dag för jag känner mig så liten och att ingen tycker om mig. Jag var mobbad hela mellanstadiet och var så arg på alla. Nu tänker jag varje dag att jag ska ta livet av mig, jag orkar fan inte längre!!!
Mejl från pojke 14 år

Det känns inte som att någon bryr sig eller tycker om mig längre. Känns som att jag bara är i vägen över allt! Morsans kille är alltid arg på mig nuförtiden, mest när inte mamma är hemma. Jag har börjat skära mig, för jag är ledsen varje dag och natt.
Mejl från flicka 14 år

”Allt jag älskade togs bort”

Mina föräldrar skilde sig nyligen och allt jag älskade togs bort från mej, huset, mitt rum och framför allt försvann mitt självförtroende, jag kände att jag fick ta ansvar för mina föräldrar som var jätteledsna och ville inte visa någon hur jag känner det. Utåt håller jag en stark sida och vill inte visa vad jag känner, men inuti är jag bara ledsen och har ibland tänkt att jag inte orkar leva längre.
Mejl från flicka 14 år

Pappa ställer till med ett helvete för mig. Man känner sig så ensam. Jag fick någon sorts hyperavreageringschock. Jag började gråta hysteriskt,hyperventilerade. Grät i 2 timmar helt hysteriskt, sedan blev jag förbannad och kastade det ena och det andra i väggen.

Jag skrek i kudden och kastade sedan den i väggen också. Sen blev slutet rätt så dramatiskt för jag blev tvungen att spy. Inte nog med det så igår sa pappa på fyllan att jag är egoistisk, att jag bara tänker på mig själv, att jag är så äcklig att kan skulle kunna spy och att jag är djävulsk och synsk. Jag vill bort här ifrån.
Mejl från flicka 16 år

”Jag hatar skolan”

… Dom slår mig varje dag och säger att jag är ful, fet, äcklig och skrattar åt mig, jag går inte på gympan längre, jag skiter i vad gympaläraren säger, jag vill inte vara i omklädningsrummet. Skolsyster säger bara att jag måste försöka att vara tuffare. Jag hatar skolan, jag vill aldrig mer gå dit!
Mejl från pojke 14 år

Innan var jag alltid jättenervös inför prov och blev superbesviken om jag ”bara” fick VG, men nu känns det som ”typ orka” om vi ska ha prov. Jag orkar bara inte med skolan. Och lärarna säger att jag slutat kämpa, men jag orkar ju inte. Sen har jag inga kompisar i skolan heller och pratar knappt alls med någon.
Mejl från flicka 14 år

”Hur ska jag får hjälp?”

Jag är rädd varje dag för jag har fått många sms och mail nu där dom skriver att ”du ska dö jävla arab”. När vi hade historia så pratade vi om Irak och det var en fråga om vad nånting hette och jag svarade och då skrek en kille: Araben vet i alla fall någonting, och alla skrattade till och med läraren skrattade och sa du har tur nu som kan visa vad du kan. Jag har gått till kuratorn men hon säger att smeknamn inte är något att hänga upp sig på.
Mejl från pojke 16 år

Jag vill verkligen ha hjälp nu! Jag skär mig, jag dricker, jag röker. Jag har blivit våldtagen och jag känner mig fruktansvärt äcklig och värdelös. Jag har sagt åt mamma att kontakta BUP, men hon säger att hon inte orkar gå på möten med mej. Hur ska jag få hjälp, vem kan jag vända mig till. Vart ska jag gå? Vem ska jag ringa?
Mejl från flicka 14 år

aftonbladet.se