”Vi måste hjälpa barnen i tid”

SPES förbundsordförande Mariann Åström om självmorden bland unga

NYHETER

Antalet självmord bland unga ökar i Sverige.

– Man räknar med att en ungdom per vecka tar sitt liv i Sverige, säger Mariann Åström, ordförande för SPES.

Mariann Åström, ordförande för SPES, Riksorganisationen Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd, anser att självmord bland unga kan sprida sig.

– På ett sätt kan det inspirera. Ungdomar ser andra som mår dåligt och kan då se självmordet som en utväg. När man mår så dåligt kanske man inte ser någon annan utväg.

Enligt Mariann Åström kan självmordet ofta ses som ett sista rop på hjälp.

– Det kan vara ett sätt att få uppmärksamhet. Därför gäller det att vi kan se behovet i tid och hjälpa barnen. Man ska inte bara säga "ryck upp dig och gå till skolan" utan man måste exempelvis fråga "varför vill du inte gå till skolan?" Många unga mår dåligt och det finns hjälp att få.

Balansgång i helvetet

Mariann Åström vet hur det är att förlora en nära anhörig på grund av självmord. Hennes son Fredrik tog livet av sig för 6,5 år sedan.

– Fem år innan min sons självmord började jag märka att han mådde dåligt. Det var som en balansgång i helvetet. Man visste aldrig hur han skulle reagera eller om hans medicin skulle hjälpa.

Fredrik var adopterad och enligt Mariann gjorde det att han alltid kände ett utanförskap.

– Vi trodde att bara det fanns kärlek och ömhet så skulle allt gå bra. Vi gjorde allt för honom för att han skulle ha det bra. Men vi klarade det ändå inte.

Skämmig stämpel

Efter begravningen bestämde sig Mariann och hennes man för att engagera sig i SPES. Det har gett dem kraft.

– Det kändes som om det stod i pannan "du är en dålig människa, din son har tagit sitt liv". Folk visste inte hur de skulle bete sig. I SPES kände vi gemenskap. Sedan i juni är jag ordförande för hela landet och min son är med mig hela tiden. Kan jag rädda en enda människa från att ta sitt liv så är det värt allt, säger hon.

Hon menar att det finns ett tabu kring självmord och önskade att fler vågade prata om problemet.

– Först då hjälper det. Att vara psykiskt sjuk ska vara samma sak som att ha brutit benet. Man säger "jag har ont i ögat och ska till ögonläkaren". Men man säger inte "jag har ont i själen och måste till psykakuten". Det är skämmigt och den stämplen måste bort.

Nollvision

Hon är kritisk till bristen på kuratorer i de svenska skolorna och menar att man måste satsa på förebyggande vård om man vill minska antalet självmord bland unga. Inte minst på grund av det allt hårdare samhällsklimatet.

– Vi lever i ett tufft samhälle och det finns många skäl till att unga människor mår dåligt i dag. Man upplever att man inte blir sedd, man kanske inte får något jobb. Och är man inte stark så orkar man inte. Mobbning är också ett väldigt vanligt skäl till att unga människor mår dåligt.

Mariann Åström vill lyfta frågan om självmordsprevention i Sverige och menar att det behövs stora satsningar och en nollvision.

– Man uppskattar att 1 500 personer tar livet av sig i Sverige varje år och man gör ingenting åt det. Det här är något som påverkar hela familjer.

FAKTA

Några varningstecken:

Isolerar sig från vänner eller familj och blir tystlåten.

Aggressivitet

Försämrade resultat i skolan.

Pratar om döden och om att ta sitt liv och eller säger saker som "jag önskar att jag försvann" eller "det skulle bara bättre om jag inte fanns".

Drogmissbruk.

Här finns det hjälp

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Måndag–torsdag: 17–22. Fredag–söndag: 17–24.

Jourhavande präst: Ring 112.

Jourhavande medmänniska: 0771-900 800

Jourhavande kompis: 020-222 444

Bris: 0200-23 02 30

SPES, anhörigföreningen för suicid prevention och efterlevandestöd: 08-34 58 73. Telefonjour dagligen 19–23.