Kriget om brödet

Skenande matpriser och hungerkravaller det n-ya hotet mot världsfreden

1 av 4 | Foto: Foto: AFP
timSlånga köer Egypten är ett av de länder som drabbats värst av de höjda matpriserna. En stor del av befolkningen är beroende av billigt, statssubventionerat bröd för att överleva. Myndigheterna har nu svårt att förse bagerierna med tillräckligt mycket mjöl.
NYHETER

Detta är ett krig utan stridsvagnar eller bombplan.

Ändå riskerar tusentals att dö. Regeringar faller.

Höga matpriser är det nya hotet mot världsfreden.

I Egypten har det i årtionden funnits en tyst uppgörelse mellan makten och undersåtarna. Så länge regimen ser till att det finns billigt bröd protesterar folket inte mot bristen på mänskliga rättigheter.

Nu kan regimen inte hålla sitt avtal.

Världsmarknadspriset på vete har fördubblats senaste året. Bagerierna som säljer statssubventionerat bröd har svårt att köpa in tillräckligt med mjöl. Egyptierna står i timslånga köer för att kunna köpa sin basföda. Människor dör i köerna både av utmattning och knivhugg när det blir bråk om platserna.

Skyhöga mjölpriser

Vissa bagare försöker sko sig genom att sälja subventionerat vetemjöl till skyhöga priser på svarta marknaden.

President Hosni Mubarak har insett faran och beordrat militären att baka bröd så att de 30 miljoner fattiga ska få sin stapelvara.

De fattigas revolt har senaste månaderna spridit sig runt om i världen.

Från Indonesien i öster till Haiti i väster.

– Situationen är dramatisk och mycket allvarlig, säger Lennart Båge, chef för FN:s fond för jordbruksutveckling (Ifad). Fattiga äter ännu mer ensidig kost. De tar ut sina barn ur skolan. De har inte råd med både skolavgiften och ökade matpriser. Resultatet är de oroligheter vi ser.

I Haiti dödades fem människor i matdemonstrationer. 9 000 fredsbevarande trupper från FN klarade inte att stoppa oroligheterna där massan skanderade ”vi är hungriga”.

Bråken upphörde först sedan senaten sparkat premiärminister Jacques-Edouard Alexis och ut-

lovat priskontroller.

Största förlorarna är stadsbor som lever på mindre än två dollar om dagen och inte klarar fördubblade matpriser. De tvingas äta mindre.

Världsfreden i fara

Hungriga människor blir snabbt arga människor.

Världens mäktiga har insett faran för världsfreden.

Brittiske premiärministern Gordon Brown vill att matpriserna ska tas upp som en viktig punkt på G8:s toppmöte i Japan senare i år.

FN begär mer pengar till mathjälp. Världsbanken pekar ut 33 länder som riskerar att drabbas av oroligheter om de inte får hjälp att klara matkrisen.

Mat blir bränsle

En rad omständigheter samverkar till de kraftiga matprishöjningarna.

Medelklassen i folkrika nationer som Kina och Indien växer explosionsartat. De äter mer och framförallt mer kött. För att producera kött går det åt mycket spannmål.

Världens befolkning växer. För varje dag ska fler munnar mättas. Dagens dryga sex miljarder väntas vara nio miljarder år 2050.

Man gör biobränsle av mat. Bra för miljön. Men världens fattiga blir ännu hungrigare när majsen hamnar i biltanken i stället för i deras mage.

Klimatförändringar med extrem torka och översvämningar har lett till kraftigt minskade skördar i länder som Australien, en av världens största veteproducenter.

Ett rekordhögt oljepris leder till högre priser på konstgödsel och ökade tranportkostnader för den färdiga maten.

Överskottslagren av spannmål i världen är på rekordlåga nivåer. Världen har de senaste fem åren förbrukat mer spannmål än som producerats.

Världen kan producera mer mat men det tar tid.

– Småbönderna i Afrika och Asien kan odla mer, säger Lennart

Båge. Men eftersom priset för utsäde och konstgödsel ökat kraftigt så kan effekten paradoxalt nog bli att de producerar mindre. Om de inte får hjälp med lån.

Vinnarna finns i väst

Vinnarna blir i stället de stora jordbrukarna i västvärlden som får mycket mer betalt för sina grödor. Jordbruksmark som stått avställd blir attraktiv att bruka igen.

Optimisterna tror att marknaden inom några år reglerat sig själv.

Innan dess kan vi få se nya matkravaller, svältdöd och fler regeringar falla.