Konkurrens leder till snälla betyg

NYHETER

Elever löper stor risk att få orättvisa betyg. Godkänt på en skola hade kunnat bli Väl godkänt på en annan. Godtycket beror på okunskap, missriktad välvilja – och pengar.

Foto: FRIDA LENHOLM/ARKIV
Foto: FRIDA LENHOLM/ARKIV

Var fjärde av 800 tillfrågade högstadielärare i Göteborg har gett elever ett högre betyg än de hade kunskaper för, visar en enkät gjord av Göteborgs-Posten. Anledningen till de för höga betygen kan vara press från föräldrar eller skolledning, eller sympati för eleven. Ett trevligt sätt kan alltså spela in.

– Det är naturligt att lärare faller för sådant som är ovidkommande, säger universitetslektor Bengt Selghed vid Högskolan Kristianstad, som forskat i betygssättning.

Detta är också eleverna medvetna om:

– Vara tyst på lektionerna, satsa, göra sina läxor, komma i tid och vara närvarande är det viktigaste för att få bra betyg, säger Paulina Friberg på Buråsskolan i Göteborg.

Godkänner hellre

Skolverkets granskningar bekräftar bilden av att betygen inte sätts på ett rättvist sätt – och menar att det är ett stort problem.

– Betygssättning är en myndighetsutövning och inte något man kan slarva med. Den avgör framtiden för elever, säger Monica Gillenius, undervisningsråd vid Skolverket.

En ännu inte publicerad granskning av skolor i Skåne visar att lärare ofta gör sina egna tolkningar av betygskriterierna.

– Vad jag tycker är anmärkningsvärt är att lärare på en skola inte samverkar. Man litar på sin egen uppfattning om betyg och säkrar inte besluten, säger Monica Gillenius.

Hon har också sett att lärare hellre godkänner än underkänner i tveksamma fall. På en värmländsk skola hade lärarna kommit överens om att ge alla niondeklassare godkänt i matematik så att de skulle komma in på gymnasiet.

Handlar om pengar

– Det finns mycket som kan kallas välvilja, men som inte är det i slutändan, säger hon.

En tungt vägande faktor är konkurrensen om eleverna – en skola med höga betyg lockar fler elever, hävdar professor Hans Albin Larsson, som blir överdirektör i den nya myndigheten Statens skolinspektion.

– En gymnasieelev som väljer skola A i stället för skola B innebär 50000 till 60000 kronor om året. Om 50 elever går till grannkommunen betyder det oerhört mycket. Det handlar i väldigt hög grad om pengar, säger han.

Skärpt kontroll

Han aviserar en skärpt granskning av skolornas betygssättning.

– Den kommer också att omfatta kunskapsinnehåll och kvalitet på själva undervisningen, säger Hans Albin Larsson.

Även lärarutbildningen kommer att skärpa kraven på de blivande lärarna. En enkät bland tidigare lärarstudenter visade att endast fem procent kände sig helt säkra på att utforma prov och sätta betyg.

– Det inte så konstigt att det då blir lite hipp som happ, särskilt som vi vet att det finns ett starkt tryck på grund av konkurrensen mellan skolor, säger Sigbrit Franke som utreder den nya lärarutbildningen.

FAKTA

Provbetyg och slutbetyg

Skolverket publicerade för ett år sedan en rapport som visade att skolorna har olika måttstockar när de sätter betyg. På vissa skolor hade många av eleverna bättre betyg än vad de presterat på de nationella proven. På andra skolor hade i stället många av eleverna åkt ned ett betygssteg.

Problemet med generös eller snål betygssättning hade inte att göra med om skolan var fristående eller kommunal. Skolverket pekade på flera förklaringar som att lärarna godkänner elever för att hjälpa dem in på gymnasiet, att lärarna väger in beteende och attityder och att lärare tolkar mål och betygskriterier olika.

Läs tidigare artiklar:

TT