Rymdsond gräver efter liv på Mars

Lyckad landning för Phoenix – söker förutsättningar för liv vid planetens nordpol

Foto: NASA
NYHETER

Rymdsonden Phoenix landning i Mars polarområde sent på söndagen var framgångsrik, uppger Nasa.

Marslandaren Phoenix landade med hjälp av en fallskärm och därefter tändes raketmotorerna som bromsade de sista sju minuterna från 20 400 kilometer i timmen för att få en mjuk landning på de tre landningsställen.

Tv-bilder visade lyckliga företrädare för Nasaavdelningen som sköter projektet, Jet Propulsion Laboratory (JPL), som lyckönskade och kramade om varandra.

420 miljoner dollar

Phoenix har varit på väg sedan den 4 augusti.

Sonden, som har kostat 420 miljoner dollar, är utvecklad för att hjälpa forskarna att undersöka om förhållandena i planetens permafrostområden är så pass gynnsamma att liv i någon form kan existera där – och i förlängningen bli beboeliga för människor.

Den ska också söka efter rester av mikrobiellt liv som någon gång kan ha funnits.

På kommande bilder får markkontrollen se ett stenigt, arktiskt, rödoxiderat slättlandskap i dalen Vastitas Borealis nära planetens nordpol.

På platsen, som motsvarar nordvästra Kanada på jorden, råder nu marsiansk sommar. Solen lyser dygnet runt på en skär himmel.

Minus 73

Temperaturen pendlar mellan minus 73 och minus 33 grader.

Med en 2,4 meter lång robotarm kommer Phoenix ta is- och jordprover några decimeter ner i det betonghårda ytskiktet. Analysen sker i ett laboratorium ombord.

Forskarna letar efter livsnödvändiga kemikalier, främst kol- och vätemolekyler, och vill veta mer om vattnets historiska faser.

FAKTA

Mars

Den yttersta av solsystemets stenplaneter, den fjärde från solen.

Torr ökenplanet, den som mest liknar jorden.

Diameter: 6 780 kilometer, ungefär halva jordens.

Gravitation: 38 procent av jordens.

I polarkalotterna mest frusen koldioxid

Fruset vatten bara på Nordpolen.

Ett Marsår: 687 jorddagar.

Ett Marsdygn: 24 timmar, 39 minuter, 35 sekunder.

Avstånd till jorden: Varierar, som mest nästan 400 miljoner kilometer, som närmast cirka 56 miljoner kilometer.

Atmosfär: Koldioxid (95,3 procent), kväve (2,7), argon (1,6), syre (0,13).

Yttemperatur: Varierar från minus 128 grader under polarnatten till plus 27 grader vid ekvatorn.

Den röda färgen beror på järnoxid (rost) på ytan och i atmosfären.

Bakgrund: Marsfärderna

Människans försök att utforska Mars med hjälp av rymdsonder – kretsare, landare, vandrare – kantas av misslyckanden: Farkoster har missat planeten, störtat i samband med landning eller inte klarat att sända hem signaler.

1964 lyckades amerikanska Mariner 4 nå Mars och sända hem 21 bilder. Det stod då klart att den röda planeten saknar intelligent liv.

Mariner 9 kartlade 1971 hela Mars yta från sin omloppsbana. För första gången kom bilder som visade spår av att vatten runnit på ytan.

Samma år blev ryssarna först med att lyckosamt landa en sond på Mars. Men Mars 3 fungerade bara i 20 sekunder.

USA inledde 1976 sökandet efter liv när Viking 1 och Viking 2 tog mark. Landarna hade utrustning för att samla in och analysera ytmaterial. Experimenten bevisade inte att liv existerade eller hade existerat.

Mars Global Surveyour kartlade 1997 ytan och atmosfären från låg höjd – det första alltigenom lyckade sonduppdraget på två årtionden.

Exempel på andra milstolpar är Mars Pathfinder (1997), Mars Odessey (2001), europeiska Mars Express (2003) samt Nasas vandrande robotar (rovrar) Spirit och Opportunity (2004), som än i dag levererar data från sina undersökningar av Mars yta.

Runt 2015 räknar Nasa med att skicka en farkost till Mars som kan återvända till jorden med prover. Till 2020 vill Nasa åter ha människor på månen. En permanent månbas ska i nästa steg tjäna som språngbräda för bemannade resor till Mars, kanske 2025–2030.

(TT)

TT-AFP