Superbakterier allt större hot

Skördar fler dödsoffer i Europa än trafikolyckor

NYHETER

Läkemedelståliga bakterier skördar fler dödsoffer i Europa varje dag än vad trafikolyckorna gör. Semestrande svenskar löper stor risk att smittas, i synnerhet vid sjukhusvistelse.

– Den här epidemin pågår här och nu. Gör vi inget kommer det garanterat att gå åt pipan, säger professor Otto Cars.

Han är initiativtagare till det internationella nätverket React som arbetar mot ökad antibiotikaresistens i världen. Arbetet går i motvind.

I vissa sydasiatiska länder dör minst 300 000 nyfödda barn varje år på grund av infektion med bakterier som har utvecklat resistens, tålighet, mot läkemedel. Felaktig användning av antibiotika driver utvecklingen, som går åt fel håll både i Sverige och övriga Europa.

– Vi står inför en situation där vår moderna sjukvård hotas i högsta grad. Behandlingar som tidigare kunde genomföras utan stora risker, operationer exempelvis, blir farliga och livshotande om vi inte längre kan använda antibiotika som vapen, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.

Få larmrubriker

Hotet från resistenta bakterier har inte orsakat många larmrubriker och inte heller någon stor skräck hos allmänheten – inte jämfört med de tidigare hoten från infektioner som sars eller fågelinfluensan. Men resistenta bakterier skördar hundratals dödsoffer varje månad i Europa.

Superbakterierna sprids ute i samhället men frodas särskilt i sjukhusmiljö, i synnerhet om läkarna inte är så nogräknade med att tvätta och sprita händerna.

– Vi räknar med att ungefär fyra miljoner människor drabbas av vårdrelaterade infektioner varje år, och vi räknar med mellan 37 000 och 50 000 dödsfall. Vi vet att den uppskattningen ligger i underkant, förmodligen är det ännu värre, säger Dominique Monnet, expert vid den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.

Den beräkningen innebär att antalet dödsfall på grund av superbakterier hamnar i samma nivå som – eller något över – antalet trafikoffer inom EU varje år.

Sjukhussjukan

Den bakterietyp som har uppmärksammats mest i sammanhanget är gula stafylokocker som tål flera typer av antibiotika (MRSA). Bakterien kan orsaka mycket svårbehandlade fall av så kallad sjukhussjuka.

– Det kan bli problem när man som svensk hamnar på sjukhus och måste bli opererad. Det finns många exempel på att svenskar har blivit smittade på detta vis med MRSA utomlands, säger professor Johan Giesecke, tidigare Sveriges statsepidemiolog och numer chef för ECDC:s vetenskapliga avdelning.

Han tillägger att sjukhusen i Norden och Nederländerna är säkrast.

Den som råkar ut för en svårare olycka under charterresan i Grekland, eller bryter benet under skidresan i Alperna, har sällan tid att vänta på hemtransporten till Sverige för operation.

– Det vete sjutton om man ska låta bli att resa bara för det. Om man däremot opereras utomlands och det sedan blir en kvarvarande infektion som inte läker ordentligt, då ska man definitivt kolla vad det beror på, säger Giesecke.

FAKTA

Mer antibiotika

Antibiotika driver utvecklingen mot fler läkemedelståliga, resistenta bakterier. I fjol sålde Apoteket antibiotika motsvarande i genomsnitt 15,62 så kallade dygnsdoser per 1 000 invånare, en ökning för tredje året i rad. Totalt har försäljningen gått upp med 7,4 procent jämfört med 2004 (siffran gäller öppenvården, sjukhusen är ej medräknade).

TT